Under den åttonde omgången av allsvenskan protesterade supportergrupperna gemensamt mot tillträdesförbud. Läktarna ramades in av banderoller med budskapet ”tillträdesförbud utan brott måste bort”.
– De är inte rättssäkra över huvud taget, säger juristen och supportern Josip Ladan.
AIK och Sirius möttes, på lördagen, i omgångens första match. I den trettionde minuten startade hemmaklacken en växelramsa.
– Polisen!
Sirius klack svarade:
– Fotbollsmördare!
– Varför säger de så pappa? undrade en tonårstjej på Friends arenas läktare.
Pappan hade inget bra svar på frågan.
Samma ramsa hördes på flera arenor runt om i landet under omgången, som avslutades under måndagen med matchen IFK Göteborg-Malmö FF.
Josip Ladan jobbar som jurist och är aktiv ståplatssupporter. Han säger att man kan beskriva honom som en supporter med juristutbildning i det här sammanhanget.
– Förutom att manifestationen var väldigt pedagogisk och välkoordinerad utifrån ett supporterperspektiv så är det faktiskt på tiden att det händer någonting, säger Ladan till Läget.
När det gäller domar så är den misstänkte oskyldig tills motsatsen är bevisad. En person som får tillträdesförbud, vilket inte är en dom, behöver inte ha begått ett brott.
– Problemet är att tillträdesförbuden delas ut alldeles för godtyckligt och lättvindigt. Beviskraven är inte jättehöga för att du ska kunna åka dit, säger Ladan.
Han säger också att det är svårt att överklaga ett beslut, eftersom den som fått förbudet då måste bevisa att det är omotiverat.
– Jag tycker inte att tillträdesförbuden är rättssäkra över huvud taget. Det låter ganska bisarrt att säga som utbildad jurist. Bara för att du kan överklaga så är det inte rättssäkert. Vanligtvis är du ju oskyldig tills motsatsen är bevisad. Men för att bli av med förbudet måste du bevisa att du är oskyldig.
Kammaråklagare Henrik Nordquist har särkilt ansvar för att utreda och besluta om tillträdesförbud. Han håller inte med om att det är ett problem för rättssäkerheten med överklagan mot tillträdesförbud. Nordquist säger att det inte är en fråga om skuld när det gäller tillträdesförbud. Istället handlar det om en riskbedömning och därför tycker han inte det går att påstå att den som fått förbudet måste bevisa att hen är oskyldig.
– Det handlar snarare om huruvida riskbedömningen är felaktig. Åklagaren får lägga fram sitt underlag och förklara hur bedömningen har gjorts. Det blir något slags sannolikhetsbedömning utifrån tilldelat material, som tingsrätten får värdera noga. Det blir vad som presenteras mot vad individen själv säger.
Det finns dock en sak med tillträdesförbuden som Nordquist tycker bör diskuteras.
– Sedan kan man då argumentera mot att man hamnar i belastningsregistret. Det är en diskussion man kan lyfta högre upp, säger han.
Det kan säkert ha hänt att någon, som inte alls sympatiserar med våldsamheter eller idrottsrelaterad brottslighet, har åkt dit
Henrik Nordquist berättar att det vanligaste är att tillträdesförbud delas ut till någon som är misstänkt för ett brott, men så är inte alltid fallet. Han säger att det kan finnas skäl för tillträdesförbud mot en person som har befunnit sig i en situation där det skett en ordningsstörning om hen har blivit omhändertagen och det finns anledning att tro att personen kommer begå idrottsrelaterade brott i framtiden.
Tycker du att det är rättssäkert?
– Jag tycker det är rättssäkert ja, säger Nordquist.
Men han berättar att han inte kan vara helt säker på att alla tillträdesförbud som har delats ut alltid har varit helt korrekta och säger att det finns en risk att personer som inte utgör en risk för ordningen på idrottsarrangemang kan ha fått tillträdesförbud.
– Ja, sådant kan ju inte jag utesluta. Det kan säkert ha hänt att någon, som inte alls sympatiserar med våldsamheter eller idrottsrelaterad brottslighet, har åkt dit. På det stora hela så kan jag ju säga att, utifrån det material och de tillträdesförbud som jag har meddelat, så har ju polisen en god kännedom om de här olika individerna.
Nordquist tror inte att protesterna kommer göra att åklagarmyndigheten ändrar sitt arbetssätt, men han välkomnar att personer som känner att de har fått ett förbud på fel grunder överklagar.
– Jag och min kollega har delat ut över 60 tillträdesförbud senaste året. Många av dem har ju överklagats och jag välkomnar rättslig prövning i domstol om man inte är nöjd med den riskbedömning vi har gjort, avslutar Henrik Nordquist.
