Var källkritisk. Tro inte på allt du ser. Akta dig så att du inte blir lurad.
Christina Löfving är filosofie doktor i tillämpad IT inom utbildningsvetenskap på Göteborgs universitet. Hon har undersökt hur skolan lär ut digital kompetens. I sin avhandling kommer hon fram till att det ofta är den enskilde lärarens kunskaper och intressen som styr den digitala undervisningen.
– Skolan har alltid undervisat i hur man navigerar i samhället. Hur du går och handlar, hur du beter dig i trafiken. I det digitala blir det bara generella varningar i undervisningen, säger hon till Läget.
Nyckel till samhället
Barn och unga har rätt att vara en del av samhället de lever i, säger Christina Löfving. Hon menar att elever behöver undervisning i hur de ska navigera i det digitala samhället de befinner sig i just nu.
Arbetet med digital kompetens måste därför börja i skolan, enligt Löfving.
– Det måste finnas en utgångspunkt i klassrummen där lärarna får resurser för de frågor som uppstår i klassrummet.
Utöver det ser Löfving behovet av en nationell strategi, till exempel en riktad onlineutbildning i digital kompetens för lärare.
Digital kompetens är ett omtvistat begrepp som innefattar mer än att rent tekniskt använda sig av datorer och digitala plattformar. Det handlar också bland annat om hur man beter sig på nätet, vad man sprider och vad man väljer att tro på.
Det pågår en debatt om skolan där ministrar föreslår mobilförbud och att skolan går från skärm till pärm. Något som Christina Löfving inte tycker är en bra idé. Ett av motsidans argument är att skärmar i skolan förhindrar unga från god koncentration.
Christina Löfving ser ändå att den digitala undervisningen är nödvändig.
– Det är en demokratisk fråga, säger hon till Läget.
