Marie Elf är sjuksköterska och lärare på sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Dalarna. Hon leder forskarprogrammet inom ”Miljö, teknik och delaktighet”. Enligt Marie Elf är en konsekvens av klimatförändringarna att allt fler människor behöver sjukvård.
Hon vill därför se en nationell satsning inom sjukvårdens klimatanpassning redan nu, och att regionerna och politikerna börjar förstå allvaret.
– Problemet är redan här. Visst gör man satsningar, men inte så påtagliga. Man tänker inte att det sker här i Sverige. Jag tänker på regnkatastrofen i Valencia. Det är inte bara där borta, utan det är väldigt nära att det händer oss också.
Behövs en tydlig plan
Idag finns ingen nationell plan för hur sjukvården ska anpassa sig till klimatförändringarna. Det vill säga, hur de ska anpassa sig till extremväder såsom värmeböljor, torka och översvämningar.
“Regionerna har i dagsläget inget tydligt klimatanpassningsuppdrag kopplat till sina ansvarsområden, där hälso- och sjukvård utgör det största området” står det i den nya rapporten universiteten tagit fram på uppdrag av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
– Vi måste försöka anpassa vården och försöka att hantera klimatrelaterade sjukdomar. Idag ser vi ju en ökad dödlighet vid värmeböljor och andra katastrofer. Människor skadas eller dör, säger Marie.
Sommaren vi minns
Den heta sommaren år 2018 glassade svenskarna i solen och grillade majskolvar i massor. Men samma heta sommar, dog 700 personer till följd av värmeböljan. Särskilt utsatta är äldre, småbarn, personer med kroniska sjukdomar och människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden.
– Överdödligheten ökar med 1,4 procent per grad.
Anledningen till det förklarar Marie är trångboddhet eller begränsad tillgång till mörkläggningsgardiner och fläkt. Inte minst kunskap om hur man överhuvudtaget ska anpassa sig i en värmebölja.
Marie vill därför se att sjukvården har en dialog med patienter om klimatrisker.
– Vi behöver bli duktigare på att ha hälsosamtal som också integrerar de här klimatriskerna, redan innan patienten skrivs ut. Det är en brist idag skulle jag säga.
Region till region
På sjuksköterskeprogrammet i Dalarna lär sig de blivande sjuksköterskorna om klimatanpassning och hur klimatet påverkar sjukdomar och behovet av sjukvård. De lär sig även om klimatpåverkan i vården och vilket ansvar de ska ta för att minska sjukvårdens utsläpp. Det är viktigt menar Marie, då hälso- och sjukvården står för drygt fem procent av Sveriges utsläpp.
Hon betonar att det inte ser lika ut för alla, eftersom det inte finns något nationellt styre kring klimatanpassning och klimatpåverkan inom vården. Det är upp till varje region att bestämma själva.
– Idag är regionerna självständiga och fattar egna beslut. Men det här måste upp på en nationell strategi för att vården ska kunna klimatanpassas.
”Dystopisk framtid”
Gabrielle Högenberg Wallin, 31 pluggade sjuksköterskeprogrammet på Göteborgs universitet och tog examen 2021. Hon berättar att klimatförändringar och klimatanpassning var en stor del av utbildningen.
– Dels utbildades vi i läkemedelsavfall, epedemier och sjukdomsproblematik vid klimatförändringar, säger Gabrielle.
Efter utbildningen började hon jobba på akuten och märkte av att trycket ökade under heta somrar.
– När det är som varmast kommer det in fler patienter till akuten.
När Gabrielle tänker på klimatförändringar tänker hon på akutmottagningar.
– Det känns dystopiskt att tänka på det. Jag tänker ofta på att vi kan göra mer, men det är inget bara jag kan påverka. Ansvaret ligger på organisationen.
I slutändan drabbas alla
Marie Elf menar att sjukvården måste vara förberedda på klimatförändringarnas följder då fler människor drabbas av luftsjukdomar till följd av sämre luftkvalité. Hon berättar att en annan konsekvens är att nya infektionssjukdomar uppstår och nya typer av myggor trivs bättre här uppe i norr. Somrarna och vintrarna blir varmare och varmare och en direkt konsekvens av det är enligt Marie att hjärt- och kärlsjukdomar försämras.
– Vårat uppdrag är att rädda liv och förebygga ohälsa. För att kunna göra det, måste vi vara beredda på alla klimatrelaterade händelser som pandemier, värmeböljor, stormar och översvämningar.
Hon fortsätter och säger:
– Det är som att man stoppar huvudet i sanden och inte tar frågan på tillräckligt allvar. Det behövs göras mycket mer.
