I januari presenterade miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och statsminister Ulf Kristersson (M) en promemoria, ett slags dokument med redogörelser och förslag, som de kallar “Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg”. Dokumentet innehåller förslag till ändringar i lagen för att underlätta för byggandet av kärnkraftverk.

Enklare att bygga kärnkraftsverk

Förslaget föreslår att de nya lagarna ska börja gälla våren 2024. Planen är att begränsningen i antal ska tas bort. Det ska även villkoret om att ett nytt kärnkraftverk ska byggas på samma plats som ett gammalt.

Kärnkraftsägarna i Sverige, Fortum och Vattenfall, menar att det är bra förslag, men att tillståndsprocessen ska förenklas ännu mer. Samtidigt som Chalmers skriver i förslaget att analysen av förslagets effekter är för tunn. Det behövs med information om vem som bär ansvaret vid haverier.

Vem ska få bestämma?

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som också kommer till tals i förslaget, anser att det är viktigt att ta bort det särskilda förbudet mot att bygga kärnkraftverk på nya platser. I nuläget kan även kommuner stoppa beslut om att bygga kärnkraftverk, de har alltså i nuläget vetorätt. Men SSM föreslår att regeringen i undantagsfall ska kunna tillåta reaktorer trots att kommunerna sagt nej. Det är dock tydligt att kommunerna motsätter sig det förslaget. Regeringen har dock inte föreslagit att vetot ska tas bort eller begränsas.

“Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs även fortsättningsvis för att regeringen ska få tillåta anläggningar för kärnteknisk verksamhet, inklusive kärnkraftsreaktorer”...”, skriver Klimat- och näringslivsdepartementet i förslaget.

Länsstyrelsen i Kalmar anser att lagändringarna inte kan införas nästa vår. Det krävs ett större underlag kring ansvar och omhändertagande av avfall från kärnkraftverken.