Fredagen den 9 maj är det dags för årets Fotbollströjefredag. Barncancerfonden står bakom initiativet och uppmanar svenskarna att bära sitt favoritlags tröja till jobbet, skolan eller hemma – för att visa stöd för barn som drabbats av cancer.
Det är tredje året i rad som dagen uppmärksammas. Förutom att bära fotbollströja, skänker många pengar till Barncancerfonden och delar bilder i sin tröja på sociala medier.
Fotbollen visar gemenskap
En som bär fotbollströja på fredagen är Livia Nävertun, 21, som uppmärksammar Fotbollströjefredagen på sin Instagram. Hon har en nära vän som drabbades av cancer som barn.
– Jag bär min fotbollströja idag för att uppmärksamma alla barn som drabbas av cancer. Oavsett lag och färg på tröjan, är det viktigt att vara med i kampen mot cancer, säger hon till Läget.
Hon tycker att Barncancerfonden gör ett viktigt arbete med att ge stöd åt familjer och bidra till cancerforskningen som kan öka möjligheterna för barnens överlevnad.
– Varenda krona räknas, tillsammans kan vi alla hjälpas åt.
Livia Nävertun tror att fotbollströjorna blir en symbol som bidrar till en gemenskap. Hon tycker det är viktigt att gå ihop tillsammans och uppmärksamma barnen. Fotbollen är en passion som många delar. Oavsett vilken lagtröja man bär.
– Vi har alla olika lag och favoritspelare vi hejar på. Samma sak gäller barnen med cancer. Det är gemenskapen som spelar roll, att vi står upp tillsammans med de drabbade och försöker göra skillnad, säger hon.
Barndomsvännen dog i cancer
En annan som bär fotbollströja idag är Daniel Högberg, som tycker det är bra att cancer har uppmärksammats mycket de senaste året. Han tror att de flesta har haft någon i sin närhet eller bekantskapskrets som drabbats av någon form av cancer.
– Min bästa och äldsta barndomsvän gick bort i cancer strax efter sin 40-års dag. Han fick väldigt fin vård under sin sista tid i livet, men hans liv gick inte att rädda, säger han.
Daniel Högberg bär stolt sin fotbollströja och uppmanar alla som kan att stödja Barncancerfonden och bidra till deras arbete. Han menar att sjukvården och forskningen behöver all stöttning de kan få för att fortsätta sin otröttliga kamp mot sjukdomen.
– Ingen kan göra allt för alla, men alla kan göra något för någon! säger han.