Polisen grundade sitt beslut i en bedömning gjord av säkerhetspolisen, som talar för att hotbilden mot Sverige har påverkats av de tidigare koranbränningarna. De menade att risken för attentat kan öka om framtida bränningar tillåts.

Besluten kräver stöd i lag

Den hotbild som polisen redovisade som grund för beslutet anses inte vara tillräckligt konkret. Den kan inte heller direkt kopplas till just den aktuella sammankomsten, förklarar förvaltningsrätten i ett pressmeddelande. Lagman Eva-Lotta Hedin som varit med om att fatta beslutet menar att möjligheterna till att neka allmänna sammankomster är mycket begränsade enligt lagstiftningen.

– Allmänna sammankomster är en del av yttrandefriheten, och för att begränsa yttrandefrihet ställs det krav på att beslut som fattas ska ha fullt stöd i lag, säger Hedin

Även tidigare beslut har mött kritik

Beslutet om att neka tillstånd till de två sammankomsterna har innan förvaltningsrättens beslut även kritiserats av andra. Bland annat av Henrik Wenander som är professor i offentlig rätt.

– Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de (förvaltningsrätten) ger polisen rätt, har han tidigare sagt till TT.

I april förra året beslutade polisen att sätta stopp för en demonstration i Norrköping där den högerextrema politikern Rasmus Paludan avsåg att bränna koranen. Tidigare i år kom kammarrätten fram till att detta beslut var felaktigt, eftersom poliserna inte hade stöd i ordningslagen för att fatta ett sådant beslut, rapporterar TT.