Barn och ungdomar rör inte på sig tillräckligt mycket. De som tvivlar på det måste ha missat CIF:s (Centrum för idrottsforskning) undersökning från förra året. Den genomfördes som den första nationella studien där rörelsemätare använts. Resultatet är slående.
Fyra av fem ungdomstjejer når inte rekommendationen om fysisk aktivitet. Bland pojkar är det inte fullt lika illa. De rör på sig dubbelt så mycket som tjejer, men 56 procent av dem rör likväl på sig för lite.
Allra minst idrottar tjejer på gymnasiet, där endast 14 procent når rekommendationen.
Ojämställda sporter - slump eller samband?
En av de mest ojämställda sporterna är ishockey. Nio av tio barn och ungdomar som tillhör en ishockeyförening är killar. Dessutom är det åtta gånger vanligare att barn med rika föräldrar utövar sporten jämfört med barn som växer upp med mindre pengar i hemmet.
Även fotboll visar upp en stor skillnad i utövande mellan könen. Av tio barn och ungdomar som tillhör en fotbollsklubb är tre av dem tjejer, visar studier gjorda av Ung livsstil.
Mer pengar för ett jämställt idrottande
Regeringen har nu ändrat om i sin vårbudget och satsar ytterligare 10 miljoner kronor till barn och ungas idrottande. Kanske kan stödet göra att många sporter blir mer jämställda och att fler ungdomar kommer ut och rör på sig.
– Nu ökar vi resurserna för att skapa ännu bättre förutsättningar för idrottande. Målet är att alla barn och unga ska få ta del av idrotten på lika villkor och till rimliga kostnader, säger idrottsminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.
Det totala stödet till idrotten kommer under 2018 att uppgå till knappt två miljarder kronor. Stödet fördelas av Riksidrottsförbundet.
