Medellivslängden skiljer fyra år - på samma tunnelbanelinje

Östermalm

De långa rulltrapporna går sakta. Det känns som om man åker i en evighet. Sen till slut, äntligen framme vid Sibyllegatan. I takt med att husens fasader blir mer påkostade, blir också portarna mer detaljerade. De ståtliga lägenheterna vid Strandvägen lägger sig som en vägg ut mot Nybroviken och Djurgårdens vårgröna landskap. Här har Anna von Fábry-Eichner, 23, vuxit upp. Nu bor hon ett stenkast bort, en liten bit upp på Artillerigatan. Anna berättar om hur hon ibland inte kommer upp i sitt trapphus för att kändisar brukar ha photoshoots.

– Bianca Ingrosso och Alice Stenlöf, they’ve been here, så att säga, de älskar slutet av Artillerigatan, säger hon.

Klass och medellivslängd

Rapporten ”Klass i Sverige” skriven av Katalys menar att skillnaden i medellivslängden är fem år mellan Vårberg och Östermalm. Det är rätt mycket. Det menar Olof Mpumwire Östergren som är docent i folkhälsa.

– Corona sänkte medellivslängden i Sverige med ett halvt år. Så det här är enorma siffror, säger Olof.

Vardagens stress

Ett problem alla stöter på är stress.

– Stress i sig är inte farligt. Det blir farligt när man under lång tid lever i pressade situationer och inte får möjlighet att återhämta sig, säger Olof.

Anna anser sig vara lyckligt lottad, hon har kunnat resa mycket som liten och nu är hon ofta på landet, antingen hos pojkvännen i Norrtälje eller stugan på Gotland.

– Jag är en riktig asfaltsunge så jag trivs bra i stan, blir lite rastlös på landet, säger hon.

Hon berättar om människor på Östermalm som ofta spenderar massor av pengar på retreats, spa och resor, och hur normaliserat det är.

Kontakter till jobb

Olof Mpumwire Östergren tror att man i ung ålder märker av de stora klyftorna när man börjar leta eget boende eller söka jobb. Det leder också till mer långsiktiga skillnader. De som har vänner i tonårsåldern med högre ekonomisk standard brukar ha bättre inkomster vid 50-års åldern, visar en studie han deltagit i.

Anna har känt av det sen långt tillbaka. Hon har fått många kontakter ”gratis” bara genom hennes umgänge.

– Lika barn leka bäst. De som har mycket pengar gillar att umgås med de som har mycket pengar, säger hon.

Röda linjen mot Norsborg

Resan var kort, max 30 minuter, men mycket förändrades under tiden. Damen med den lilla cockerspaniel-hunden gick av efter bara två stationer, hennes sittgranne med hatten och rocken likaså. Efter Liljeholmen var det nästan tomt på tåget. Två unga killar i svarta puffiga jackor och en äldre man som stillsamt kollade ut genom fönstret. Ett fönster som, desto längre ut vi kom, visade mer än bara en svart tunnel. Nu låg stationerna över marken. Gråa, i matchande stil med stenväggen runt, och lägenhetshusen intill. Sen kom tåget fram till Vårberg, en förort söder om Stockholm. Här lever man i genomsnitt fyra år kortare än där resan började, på Östermalm, enligt en studie av Katalys.

Vårberg

Vårbergs tunnelbana går rakt upp i Vårberg Centrum. En galleria som har allt mellan livsmedelsbutiker och loppisar. Jennifer Ohrzen, 23, har bott i Vårberg hela sitt liv. Hon trivs väldigt bra i Vårberg, men tycker att gallerian är lite nedgången.

– Det första man möts av när man kommer in är att det luktar mat, och det är väldigt varmt. Många gånger under vintern när jag har på mig en stor jacka måste jag ta av den, säger hon.

Men Vårberg är inte bara ett centrum. Jennifer berättar om de varma trevliga människorna som bor i det mångkulturella området. Hur nära hon har naturen och vattnet.

– Jag trivs väldigt bra. Det gör jag, säger Jennifer.

Förväntningarna man har på sig

Olof Mpumwire Östergren nämner att historiskt sett har Sverige haft en stark social mobilitet, alltså att kopplingen mellan barn och deras föräldrars villkor har varit ganska svag. Men hur kopplingen onekligen har blivit starkare och starkare.

– På ett sätt är det en realistisk bild att säga: ”Jag har inte samma möjligheter”, säger han.

Jennifer har märkt av det hos många klasskompisar. Antingen måste man prestera mer, eller så ger man upp. Och blir hopplös. Det visar sig bland annat i universitetsval, många väljer en “lättare” utbildning än vad de hade klarat. Det har att göra med att man tror att man inte klarar det, även fast man utifrån sina förutsättningar verkligen kan. Det känner Jennifer igen sig i.

– Jag kommer från en familj där varken någon av mina föräldrar har universitetsutbildning. Jag har aldrig trott att jag kan bli något stort på det sättet.

Fem års skillnad

Men hur reagerar man om man får höra att man förväntas leva kortare än någon på andra sidan tunnelbanelinjen?

– Det känns helt sjukt, men är inte så förvånad, säger Jennifer.

Hur reagerar man när man förväntas leva längre?

– Det känns konstigt. Jag blir ju glad för mina föräldrar och vänner, men samtidigt, varför ska jag få leva tio är längre än någon annan?, säger Anna von Fábry-Eichner.