Leo, 22, från Stockholm är ledande i protesterna mot Trump på Harvard

Klockan är 11:30 lokal tid när Leo Gerdén slår sig ned vid datorn i studentlägenheten i Cambridge, strax utanför Boston i USA. Trots tentaperioden har han haft fullt upp med att prata med medier. Aftonbladet, SvD, SVT och CNN har redan hört av sig. Nu är det Lägets tur.

–Det är något varje dag, säger han.

Han är bara 22 år gammal, men har redan hunnit med att vara ordförande för Sveriges elevråd samt politiskt sakkunnig och pressekreterare för Centerpartiet. Sommaren 2021 började han studera statsvetenskap och nationalekonomi vid Harvard. Om några veckor tar han examen. Men USA-äventyret tog en oväntad vändning när Donald Trump återvände till Vita huset. Kort därefter började den nya regeringen gå hårt åt oberoende institutioner som medier, domstolar och universitet.

–Det är oroande. Trump försöker installera sig själv som en diktator. Han skickar en kravlista och förväntar sig att alla bara ska följa efter.

Vill ta i hårdare mot campusprotester

Regeringens krav på universiteten innebär bland annat hårdare tag mot campusprotester och att program för ökad mångfald ska avvecklas. Reaktionerna har varierat: Columbia University i New York har valt att följa kraven, medan Harvard tagit tydligt avstånd och kallar regeringens agerande oacceptabelt. Åtminstone än så länge.

–Det är möjligt att det sker förhandlingar bakom stänga dörrar. Men Trump har gått ut med väldigt starka hot och fryst alla bidrag till Harvard.

Droppen kom i slutet av mars 2025, när turkiska studenten Rümeysa Öztürk frihetsberövades av maskerade poliser efter att i en skoltidning ha kallat Israels krig i Gaza för ”ett palestinskt folkmord”. Samtidigt började regeringen dra in studentvisum. Då valde Leo att agera och skrev en debattartikel i skoltidningen.

–Det gjorde mig frustrerad att Trump kunde statuera exempel genom några elever och då kunde tysta så många. Av de tusentals internationella studenter som går här så är vi egentligen två personer som vågar prata.

Harvard ses som något som tillhör eliten

Regeringen motiverar de hårdare tagen med att man vill få kontroll över campusområdena, där protesterna mot Israels krig i Gaza har varit många och där vissa fall av antisemitism förekommit. Kritik har även riktats mot Harvards tidigare rektor Claudine Gay, som ansågs ha gett ett otydligt svar om antisemitism under en utfrågning i kongressen, något hon senare bad om ursäkt för.

–Harvard ses av många ute i landet som en institution som tillhör eliten. Det kan nog ses som provocerande att staten ska ge pengar till en skola som redan får väldigt mycket av sina donatorer, säger Leo.

Så vad är ditt svar till de som sitter ute i USA och känner sig förbittrade över Harvard?
–Mycket av kritiken jag förstå och det finns mycket som Harvard måste göra för att rättfärdiga sin roll. Men Trump kommer med många svepskäl om att det han gör skulle lösa antisemitismen. Men inget av kraven han lägger fram kommer ju göra det.

Även bland de amerikanska studenterna är oron stor. Dels i och med de frysta bidragen till universitetet, men framför allt rädslan för att förlora de internationella studenterna.

–Det skulle bli väldigt, väldigt kännbart. Oavsett om du är amerikansk student eller internationell student så har du många vänner från olika delar av världen. Utan de internationella studenterna så skulle Harvard inte längre vara Harvard, säger Leo.

Riskabelt engagemang

Så varför engagera sig i något som händer flera hundra mil från Sverige? Leo menar att det som sker i USA också kan hända här:

–Om Trump lyckas kommer det få konsekvenser även i Europa. Då är det inte en fråga om, utan när liknande krafter når Sverige. Sverigedemokraterna har redan föreslagit att stoppa bidrag till universitet som jobbar med mångfald.

Här ska sägas att Sverigedemokraterna inte har något beslut på att man vill minska stöd till universitet som arbetar med mångfald, men att vissa partiföreträdare öppnat upp för detta.

Engagemanget är inte utan risker. Att få sitt visum indraget är allvarligt, men fallet med Rümeysa Öztürk visar att Trumps regering inte tvekar att agera hårt.

–Det är många som kommit fram och frågat om jag har advokat. Bara att få den frågan lite för många gånger känns lite oroande. Och jag är inte naiv, jag förstår att det kommer med risker.

Finns det något som skulle få dig att avbryta engagemanget?
–Nej, inte som det är nu. Det är klart att om de sätter mig i migrationsförvar så blir det svårt att tala med media och under demonstrationer.