Kosläppen väcker gemenskap - och kritik

Strax en mil utanför Linköping har tusentals människor samlats för att titta på årets kosläpp. Utöver besökarna har även gymnasieelever från skolan som anordnar kosläppet samlats. Jakob, Olle och Albin, går alla skogsbruksprogrammet och berättar hur kosläpp för människor samman i en stor gemenskap.

– Ja, det blir ju en gemenskap bara av att träffas och göra något tillsammans, säger Jakob.

– Det visar också hur viktigt svensk lantbruk är för landet, tillägger Albin.

Hälsomässiga nackdelar

I närheten av kohagarna står flera bönder som har kommit för att delta och hjälpa till bland folkmassorna. En av dem är Magnus. Han firar i år sitt sextonde kosläpp. Magnus har varit lantbrukare i 27 år och berättar att kosläpp har en viktig symbolisk betydelse, men att det inte nödvändigtvis är bra för kornas hälsa.

– Hade du frågat mig för 30 år sedan hade jag sagt ja, men i dag är det omvänt. Hälsan blir nog faktiskt lite sämre med att släppa ut dem.

Han förklarar att dagens kor lever under andra villkor än tidigare. Korna är friare och djurstallarna är bättre utrustade jämfört med förr.

– I dag är de helt fria, förut stod de fastbundna i stallen. Nu kan de gå och mjölka när de vill, de går och äter när de vill, de lägger sig och vilar sig när de vill. De har ett ryktborste där de kan stå och dricka rent vatten och får rent fräscht foder.

Ökad standard

Magnus menar också att den höjda standarden märks bland korna.

– När jag släpper ut mina kor är det spännande som i dag. De springer ut allihopa, men sen går de ofta in igen.

Förklaringen till att sommarbetet kan ha nackdelar för mjölkkornas hälsa är att de ibland kan dricka ur vattenpölar och riskerar att få mastit, en juversjukdom. De kan även lättare få klövproblem när marken trampas ner, fortsätter han.

– De högproducerande korna tycker jag inte ska behöva tvingas gå ut. Vi ser korna här, de springer ute på en åker, som man lika gärna kunde odla exempelvis bönor, ärtor och vete.

Politisk debatt kring beteskravet

Beteskravet är unik för Sverige jämfört med övriga EU. Det är ett lagstadgat krav för att samtliga kor över sex månader, förutom tjurar, ska få beta utomhus under sommaren. Lagen infördes 1988, och har justerats under årens lopp för att öka flexibiliteten. Det finns en oro för att om man slopar beteskravet kommer bönder inte längre släppa ut sina mjölkkor under sommaren. Men Magnus menar på motsatsen.

– Jag kan inte tala för alla bönder, men skulle vi ta bort beteslagstiftningen skulle väldigt många släppa ut sina kor i alla fall.

Magnus berättar också att den biologiska mångfalden vårdas av ungdjuren, alltså nötkreatur som inte är fullvuxna.

– Sinkorna, innan de får sin kalv, ska självklart vara ute. Det är de som vårdar hagarna och naturbeten. Det är de som gör jobbet.

Djurens rättigheter

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, hävdar motsatsen. Hon är orolig ifall förslaget skulle gå igenom. Syftet med lagen är att säkerställa djurens rätt till ett naturligt beteende, menar hon.

– Jag blir lite förvånad över de argumenten. Det är inte naturligt för en ko att stå inomhus året om. Det ska vara en självklarhet. Både för rent fysiskt, socialt beteendet, och för deras mentala hälsa att beta ute, enligt henne.

Camilla menar att även om dagens stallmiljöer kan vara moderna och bekväma för korna, men det är ingen ersättning för sommarbetet.

– Generellt mår klövar och deras ben bättre av att gå på den naturliga marken än på betongen som finns inomhus.

Stor namninsamling

Organisationen har en namninsamling på över 165 000 personer som stödjer “jag vill beta-kampanjen”. Insamlingen har lämnats över till riksdagen.

– Det finns en väldigt stark folklig opinion. Jag hoppas att politikerna lyssnar på det svenska folket. Frågor som folk är väldigt förvånade över ens diskuteras. Det är klart att man ska se kor ute dagarna på sommaren, säger hon.