Du har säkert hört talas om konflikten i Syrien i media de senaste åren. En väpnad konflikt, som hittills krävt hundratusentals liv och drivit miljontals människor på flykt. Men hur började det hela? Vad handlar konflikten om? Vi reder ut!
Hur började konflikten?
Kriget har pågått sedan april 2011. Tidigare samma år hade människor i ett flertal länder i Nordafrika och Mellanöstern börjat demonstrera för demokrati och ökad frihet, bättre ekonomiska möjligheter och fler jobb. Dessa folkuppror ledde i vissa fall till att regeringen i landet fick lämna makten, i andra till större konflikter. Perioden brukar gå under namnet "den arabiska våren".
Även i Syrien fanns hopp om förändring. Där blandades demonstranter med krav på demokrati med folk som var på jakt efter ett islamistiskt styre. Målet var att avsätta presidenten Bashar al-Assad som styrt landet sedan han tog över efter sin far år 2000.
Protesterna sågs inte med goda ögon från regimens sida, och flera demonstranter dödades av de syriska säkerhetsstyrkorna. De dittills fredliga protesterna möttes med våldsamma metoder från regimen. Demonstranterna, sedan kallade rebellerna, valde då att svara med samma medicin. Inbördeskriget var ett faktum.
Vilka är det som strider?
En faktor som gör konflikten så pass komplicerad och svår att lösa är att det är många aktörer som är inblandade.
Å ena sidan strider regimens, det vill säga Bashar al-Assads, styrkor för att behålla makten. Styrkorna är stödda av vissa shiitiska miliser (militära grupper).
Syriska nationella koalitionen, SNC, och Fria syriska armén, FSA, var de två ledande oppositionella styrkorna i början av kriget, men har nu tappat i både inflytande och styrka då fler och fler aktörer gett sig in i kriget. SNC har under åren fått stöd från bland annat västländer, gulfstater och Turkiet.
Samtidigt finns det miliser som vill ta avstånd från FSAs samarbete med väststater, framförallt mer fundamentalistiska, islamistiska grupper. Många av dessa går istället under paraply-organisationen Syriska islamiska fronten.
Men rebellgrupperna har ofta, trots att de ingår under en större organisation, egna ledare och kontroll över sina egna soldater.
Samtidigt finns kurdiska grupper i framförallt norra Syrien. Den största är YPG-gerillan, med vilka väststater har samarbetat med i bekämpningen av IS.
Islamiska Staten, på arabiska ad-Dawla al-Islamiyya, också kallat Daesh, är en salafistisk jihadistisk terrorrorganisation. 2014 utropade de ett eget kalifat, som sprider sig över både Irak och Syrien, men detta har inte erkänts av någon annan stat. De har utnyttjat Syrienkriget för att erövra stora landområden, men har under senare tid förlorat mycket mark. Inte minst i och med att städerna Mosul i Irak och Raqqa i Syrien, som varit några av IS starkaste fästen, erövrades av irakiska armén, kurdiska och shiitiska miliser stödda av USA, respektive SDF-alliansen (kurder, kristna och sunniaraber) , också stödda av USA.
Utöver IS finns också Al-Qaida grenen Nusrafronten, Jabhat-al-Nusra, som också är en salafistisk, jihadistisk rörelse som slåss mot framförallt regimen i Syrien.
Varför slåss dom?
Gemensamt för alla parter i Syrienkriget är att man vill ha makten. Regimen vill behålla den, rebellerna vill ta över den och IS och Nusrafronten vill skapa en islamistiskt enad stat, styrd under sharia-lagar.
Vilka andra länder är inblandade?
Den syriska regimen stöds av Ryssland, Iran, den libanesiska Hizbollah-gerillan och olika shia-miliser. Ryssland och al-Assadregimen har varit allierade i decennier, och Iran har länge använt Syriens geografiska läge för att understödja Hizbollahs kamp mot Israel. Numera har Iran även militära rådgivare i Syrien, till stöd åt regimen.
Trots att den stora majoriteten i Syrien är sunni-muslimer så tillhör de flesta i makt-position den shia-muslimska sekten allawiter, däribland al-Assad familjen. Detta har bidragit till stödet från shiitiska Iran och Hizbollah.
Flera västmakter, däribland USA, Storbritannien och Frankrike, stöttade tidigt den väpnade oppositionen mot al-Assadregimen. När Islamiska Staten (IS) tog sig in i Syrien bildades en internationell koalition med 60 stater från väst, Mellanöstern och Nordafrika som tillsammans skulle bekämpa terrororganisationen. Nu har flera länder, bl.a. USA, Frankrike, Jordanien och Storbritannien officiellt gått in i landet för att flygbomba IS samt ge stöd åt kurdiska styrkor i landet.
Kan det någonsin bli fred egentligen?
Vad som krävs för fred är inte en helt lätt fråga. Precis som med många andra konflikter runt om i världen har kriget bli större med tiden, och ju fler som gett sig in i konflikten desto svårare har det blivit att hitta en gemensam lösning.
Många fredssamtal har hållts, där man försökt sig på vapenstillestånd. Samtidigt är IS inte villiga att föra samtal, och blir därför en gemensam fiende för övriga parter. IS gynnas också när regimen, rebellerna och kurderna inte kan enas, då det blir som ett krig på flera fronter samtidigt.
