Påskhelgens våld följdes av massiva protester. Under demonstrationen i Tel Aviv tystnade tiotusentals människor till minne av de senast skördade offren.
– Vi vill ha fred – helt och hållet, säger Nicole Gurevich, 21.
Attacken på strandpromenaden
Fredagen blev tumult. Samma dag som två brittisk-israeliska systrar träffades av en attack på Västbanken, körde en bil in i en folkmassa på strandpromenaden i Tel Aviv. En person dog och flera skadades i attentatet. Nicole Gurevich, 21, var på sitt jobb i en glasskiosk när det hände.
– Jag var kanske 10–20 minuter till fots från stranden där det hände. Jag och en kille jobbade och plötsligt ringde hans mamma, hon var orolig för honom. Och då berättade han för mig vad som hade hänt, säger hon.
Hon berättar att våldet har blivit vardag för de som lever i Israel.
– Det är läskigt när något sånt här händer. Men det händer med några månaders mellanrum. Det händer, du vet, det här är inget nytt. Jag fortsätter som vanligt, jag tänker: oh shit, ännu en skjutning.
Konflikterna i landet
Oroligheterna växer i Israel. När du åker in i Tel Aviv kan du se husväggar täckta med politisk graffiti. I Florentin, Neve Tzedek, Nhalat Binyamin och Jaffa hittar du täta målningar och skrifter på arabiska, hebreiska. På några av väggarna i staden ser man budskapet; ”stoppa ockupationen”, berättar Nicole Gurevich.
– Palestinier bor i Israel. Och arabiska israeler. Jag ser dem, jag bor med dem, jag pratar med dem, de är mina vänner. Vi bor tillsammans. Vi är blandade. Jag ser dem äta glass i kiosken där jag jobbar.
I solidaritet med offren
Under lördagen hölls demonstrationer i hela landet med bengaler och flaggor, mot regimens nya lagförslag. På gatorna i Tel Aviv tystnade tiotusentals människor i solidaritet med de avlidna i terrorattentatet och i attacken mot Västbanken. Protesten hölls trots det skärpta säkerhetsläget efter terrorattentatet.
Nicole Gurevich säger att hon känner med de familjer som förlorat någon under påskens våld.
– Folket är inte alltid sin regim, säger hon.
