Den 21 september 2025 är det kyrkoval igen. Du som är över 16 år och medlem i Svenska kyrkan får rösta och påverka dess framtid. En som ställer upp i valet är 20-åriga Mathilda Palm från Båstad.
– Nu jävlar tar vi tag i det här, säger hon.
Båda Mathildas föräldrar är ateister. Det var genom kören som hon hittade sin tro.
Foto: Privat
Mathilda Palm går i förskoleklass när körledaren Marianne kliver in i klassrummet. Hon berättar att det finns en kör i församlingshemmet på andra sidan gatan från skolan. Mathilda och hennes två bästa kompisar bestämmer sig för att gå dit och testa. När hon går in förväntar hon sig att de ska sjunga kristna låtar och psalmer. I stället blev det melodifestivallåtar.
– Jag blev chockad över hur modernt det var. Och jag kände verkligen den här glädjen och euforin av att det här är mitt ställe.
Fakta
Detta är kyrkovalet
Det hålls vart fjärde år. Alla Svenska kyrkans medlemmar över 16 år får rösta. Valet är ett sätt att avgöra:
• Vad kyrkan ska göra.
• Vad det får kosta.
• Hur kyrkans arbete går.
Du kan rösta på 3 olika nivåer:
Församlingsnivå - Lokalt. Här tas beslut om verksamhet för barn, unga, äldre och musiklivet.
Stiftsnivå - Regionalt. Här granskas och främjas livet i församlingarna.
Kyrkomötet - Nationell nivå. Här tas beslut om övergripande frågor som påverkar hela landet och hela organisationen. Den går att jämföra med riksdagen.
Du kan rösta på olika nomineringsgrupper. De går att jämföra med politiska partier. Vissa finns i hela landet, andra inte. I kyrkomötet finns 12 nomineringsgrupper invalda.
Valdeltagande2021: 18,4 procent.
Källa: Kyrkans tidning
Visa Dölj
“Ska inte du ställa upp i kyrkovalet?”
14 år senare kommer Marianne med en annan fråga till henne. Om hon vill ställa upp i kyrkovalet.
Till en början är hon skeptisk, men bestämmer sig för att testa. I ett församlingshem i Båstad kliver hon in på sitt första möte inför kyrkovalet.
– Direkt ser jag en lite nära döden person. Det är hemskt att säga men det var så. Jag tänkte verkligen ‘nej, var är det jag har hamnat?’. Du ser ut att kola vippen och de andra är inte långt därifrån.
Det är när pensionärerna i nomineringsgruppen pratar om att förändra det församlingshem som varit en central plats för hennes uppväxt, som hon inte längre kan se på. Hon bestämmer sig för att ställa upp i höstens kyrkoval i hennes församling.
Att alltid vara yngst i rummet
Mathilda är även engagerad i partipolitiken. Genom den har hon vant sig vid att vara den yngsta personen i rummet.
– Efter alla år har jag lärt mig att du inte kommer få någon plats, utan du måste ta plats.
Men att som ung ställa upp i kyrkovalet ställer andra krav.
– Hur vi ska göra i sociala medier, det lämnas mycket till unga. Och där har man förtroende för oss. Och HBTQI frågor. Det är också något som de ger väldigt mycket till unga, ‘Vad tänker ni om det här, vad är ert take?’. Förväntningen på oss är att vi ska driva på progressiva frågor.
Mathilda var Lucia i Östra Karups kyrka 2024.
Foto: Privat
Mathilda vill ge unga en röst i kyrkan
Mathilda Palm ställer upp i kyrkovalet eftersom hon vill att ungas röster ska få bli hörda i Svenska kyrkan. Hon vill också få in mer unga genom att de ska kunna komma dit utan att känna krav på att läsa Bibeln.
– Att verkligen visa det här kravlösa. Kom dit och spela spel och ställ en fråga om tro om du vill.
Mathilda vill också se mer mångfald och att det ska gå att prata om fler religioner i Svenska kyrkan. Något den äldre generationen tycker är kontroversiellt, säger hon.
– Vi måste prata mer om att vi har alla religioner i Sverige och att alla är lika viktiga. Det känns som att man fastnar väldigt mycket i ‘My way or the highway.’ i kyrkan.
Nu hoppas hon att fler unga ska bry sig om kyrkovalet och göra sin röst hörd. Alla över 16 år får ju faktiskt rösta och det handlar om demokrati, säger hon.
Så kan kyrkovalet påverka
Marja Lemne har länge varit föreläsare. Hon har också jobbat många år på Regeringskansliet.
Foto: Stockholms universitet
Marja Lemne, är statsvetare, lärare på Södertörns högskola och engagerad i Katarina församling i Stockholm. Hon menar att kyrkovalet är ett bra sätt att påverka.
– Kyrkan är med sina närmare fem miljoner medlemmar Sveriges största förening som jag brukar säga när jag föreläser. Vill man påverka den ska man förstås delta i valet.
Tidigare har medlemmar höjt sin röst och bland annat påverkat i frågan om kvinnliga präster. Nu pratas det mycket om skogsbruket, förklarar hon.
– Kyrkan är en stor skogsägare. Men ska man fortsätta med kalhyggen i skogspolitiken eller ska man det inte? Där är det väldigt oklart nu hur det kommer att bli.
Störst påverkan kan ungdomar ha på lokal nivå, säger hon. Där har kyrkan större möjligheter att praktiskt göra saker. Allt från konfirmationer, till spelkvällar, konserter och kulturskola.
Påverkar resultatet i kyrkovalet även personer utanför Svenska kyrkan?
– Javisst, då har Svenska kyrkan en roll som även andra samfund kan ha. Kyrkan är ju till för alla, inte bara medlemmar. I synnerhet om det uppstår kris. Nationell kris eller lokal kris. Man kan säga att vi har haft väldigt oroliga tider och skjutningar på många ställen. Då ställer kyrkan upp och så kan man gå dit och få stöd.