Hårda restriktioner – Finlands virushantering

Finlands statistik talar för sig själv: de lägsta siffrorna just nu i Skandinavien för både dödsantal och antal smittade. Med hårda restriktioner och ett enormt beredskapslager har de lyckats hålla tillbaka epidemin i landet.

Finska soldater, 12 november 1939. Det finska beredskapslagrets tradition härstammar från världskrigen.
Finska soldater, 12 november 1939. Det finska beredskapslagrets tradition härstammar från världskrigen.

I Finland har 4576 personer insjuknat i Corona-viruset. 190 personer har dött, men 2500 har tillfrisknat. Finland har därav det minsta antalet döda per miljon i hela Skandinavien. Hur har de lyckats hålla nivån så relativt låg?

Det råder brist på medicinsk utrustning världen över. Till skillnad från sina nordiska grannar slutade Finland aldrig hålla ett beredskapslager. Lagrets tradition har rötter i världskrigen, och har sedan dess upprätthållits, rapporterar New York Times.

Tidigare har beredskapslagren använts för att förse finländarna med spannmål vid dåliga skördeår, dock har det varit sällsynt att lagren ens öppnats. De har aldrig tidigare öppnats för sjukvården förrän nu.

Den 16 mars trädde undantagslagen i kraft och sedan dess har restriktionerna blivit allt stramare. Finska Yles A-studio gästades i måndags av Pauliina Ilmonen, biträdande professor i statistik vid Aalto universitetet i Helsingfors, och Mika Rämet som leder vaccinforskningscentralen i Tammerfors.

– Man har agerat extremt bra, sa Ilmonen i Yles A-studio under måndagen angående restriktionerna i Finland. Hon förklarar även att restriktionerna har gett Finland tid till att få mer information om viruset.

Läget har pratat med tre finska studerande, för att se hur det ser ut där de bor och höra vad de tycker om Finlands agerande i Corona-krisen.

Oskari Pärssinen, 22, Pargas.
Oskari Pärssinen, 22, Pargas.

*Hur påverkas ditt vardagsliv av omständigheterna?
*

– Om man bortser från att mitt utbyte i Nederländerna är avbrutet, inte så mycket. Jag fortsätter att plugga på distans och träffar familj och vänner utomhus. Nu har jag haft mer tid att tillbringa ute i naturen och skärgården än vad jag brukar ha.

Tror du det finns något Finland kunde gjort bättre i situationen?

– Jag tycker det som gjorts varit effektivt. Det pratas mycket om att Sverige har misslyckats och att det var ett misstag att inte införa restriktioner tidigare. Jämfört med Sverige känns det som att Finland klarat sig bra, men det får vi väl se när allt det här är över.

Tobias Skog, 21, Helsingfors.
Tobias Skog, 21, Helsingfors.

Hur ser situationen ut där du bor?

– Mycket är stängt och omorganiserat. Till exempel har alla idrottsföreningar paus från sin verksamhet. Jag jobbar som trampolintränare åtta timmar i veckan, nu är det helt paus från det.

Vad tycker du om hur Finland agerat?

– Det är ett svårt läge där det är svårt att veta vad som är bäst innan det är över.

Emma Lindvall, 22, Åland.
Emma Lindvall, 22, Åland.

Hur ser situationen ut där du bor?

– Jag är hemma hos mina föräldrar på Åland. Eftersom de bor på landet och det vanligtvis inte är mycket folk i rörelse här så märks det faktiskt inte så stor skillnad, vilket är skönt.

Hur har du påverkats?

– Gällande jobb och skola har jag turen att kunna sköta allt på distans. Vi har digitala seminarier, kaffepauser och möten. Dessutom har vår studentkår satsat mycket på digitala evenemang. Jag är glad över att kunna umgås mer med min familj än vanligt. Jag saknar mest att inte kunna hälsa på mina mor- och farföräldrar.

Framtiden

I måndagens Yle A-studio listade Rämet och Ilmonen fem alternativ på vägar Finland kan gå, för att i framtiden lösa problemet och ta sig ur coronakrisen. De fem var: utveckling av vaccin, flockimmunitet genom snabb spridning, flockimmunitet genom långsam spridning, att kväsa epidemin och utveckling av vården.

– Finland har fortfarande alla de här alternativen, sa Ilmonen i finska Yles A-studio.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Corona
Mer från Läget