Folkuniversitet vill sänka tröskeln för att få kunskap om klimatförändringarna. Därför öppnar de sina dörrar på den biologiska mångfaldens dag, och håller i gratis workshops och föreläsningar.
– Det är både intressant och jobbigt att lära sig om vart vi är på väg som samhälle, säger Saga, 24 år.
Det är torsdag den 22 maj – den biologiska mångfaldens dag. Röster ekar innanför dörrarna på Folkuniversitetet i Stockholm. I den stora salen säljs kläder av återvunna material och i en aula pågår en föreläsning om hur människan kommer att behöva äta i framtiden. Vännerna Saga, 24 år, och Linnea, 28 år, sitter och väntar på att nästa föreläsning ska börja.
– Som jag förstår så ska det handla om konsumtionssamhället. Om vad företag gör för att vi ska konsumera mer och vad vi på individnivå kan göra för att inte hamna i den fällan, berättar Linnea.
Att sluta konsumera
Intresset och engagemanget för klimatfrågan har följt med tjejerna under flera år. Idag köper de i princip aldrig något nytt och är mycket måna om att minska deras klimatavtryck. Men så har det inte alltid sett ut.
– Jag har verkligen varit en ”ytlig tonårstjej”. Jag minns hur jag tänkte att ”om jag bara köper det här klädesplagget kommer alla mina problem försvinna”, men så blev det såklart inte, berättar Linnea.
Sedan Linnea började skala ner på konsumtionen är hon mycket lyckligare. Men hon ser samtidigt att hennes livsstil inte är för alla och tycker att det är viktigt att inte skuldbelägga personer som konsumerar mycket.
– Vi kan inte döma tjejer för att de bryr sig om sitt utseende och vill konsumera därefter. Det är ett samhällsproblem som företag utnyttjar, säger hon.
Gör det du kan
Saga ser Folkuniversitetets initiativ som en möjlighet för att göra skillnad på individnivå. De har skapat ett rum där man får möjlighet att diskutera klimatfrågan med andra personer som kommer med nya perspektiv.
– Men i slutet av dagen tänker jag att det måste ske en förändring från stora företag och makthavare, säger Saga.
Tjejerna smiter in på föreläsningen som redan har börjat och ut ur aulan kommer Eva Arnek. Hon är regionchef i folkbildning, vilket betyder att hon är ansvarig för all frivillig utbildning på folkuniversitetet. Tillsammans med sina medarbetare har hon varit drivande i hållbarhets-dagarna.
– Jag flög sista gången 2019. Jag har nog alltid känt att jag gillar att ta ansvar och i det här läget går det inte att sticka huvudet i sanden, berättar Eva.
Gratis är gott (och tillgängligt)
Att hållbarhets-kvällarna ska vara gratis är en viktig förutsättning för att få folk att vilja delta enligt Eva. Det finns nämligen en oro för att denna typ av verksamhet är svårsåld.
– Vi vill sänka tröskeln för att få kunskap och inte bara nå ut till de som redan är väldigt engagerade i klimatfrågan, säger hon.
Och gratis lockar bevisligen. Nu sker hållbarhetsdagarna en gång i halvåret istället för en gång om året.
Samtal för förändring
Målet är att de som deltagit under kvällens workshops och seminarier ska kunna komma hem och sprida vidare kunskapen de fått. Att de ska våga ta den där “jobbiga diskussionen” vid matbordet.
– Även om det här inte kommer att lösa allt så kan jag inte se hur jag skulle kunna låta bli att ta ett personligt ansvar. Jag vill kunna säga det till mina barn och barnbarn att jag inte bara sopsorterade. Jag gjorde det här, säger Eva.
