Claes Andrén är pensionär men har hela sitt liv arbetat med bevarande av groddjur. Grodorna är den gruppen av ryggradsdjur om uppfattas som den allra mest hotade idag, berättar han.
Vi har groddjur att tacka för flera medicinska genombrott. Losec, ett läkemedel för magsår som räddat miljontals liv i världen, kan vi tacka grodorna för att det finns. Claes Andrén ser det som ett exempel på vikten av biologisk mångfald.
– Man vet aldrig vilken kunskap olika arter bär på som vi kan ha nytta av i framtiden.
Varför blir så många grodor överkörda?
Groddjur övervintrar högre upp i terrängen, sen vandrar de ner mot vatten där de parar sig och lägger ägg. Om det går en väg mellan platserna då stannar grodorna ofta till där eftersom vägarna absorberar och behåller värme. Det leder till att många grodor blir överkörda.
Claes Andrén var med och byggde Sveriges första grodtunnel i mitten på 90-talet. Syftet är att bygga tunnlar eller passager under vägar för att grodorna ska kunna ta sig till lekvattnet utan att bli överkörda. Claes André tycker det trafikverket gör är bra men inte lösningen på hela problemet. Vägar kan ha olika ägare och trafikverket kan bara hjälpa de trafikleder de är ansvariga för.
– Det är stora kostnader att göra sådana här passager.
En annan metod för att hjälpa djuren är att anlägga nya lekvatten på rätt sida så att grodorna inte behöver korsa någon väg.
Klimatet kan förvärra situationen
Groddjur är extra känsliga för förändringar eftersom de behöver två olika miljöer för att överleva. Både vattenmiljön de växer upp i och landmiljön runt om. Om klimatet blir varmare och vi får långa perioder av torka i Sverige kan hela generationer grodor slås ut.
– De kan inte flyga iväg till en ny miljö som fåglar, säger Claes Andrén.
