Jorden är idag 1 grad Celsius varmare än förindustriell tid. Sverige har enligt Naturskyddsföreningen blivit 1,5 grader varmare, bara de tre senaste decennierna. Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, arbetar med att försöka förstå hur klimatet kommer förändras i framtiden.

– Många förändringar som redan har skett är oåterkalleliga. Att nå tillbaka till nivåerna i slutet på 1800-talet skulle kräva storskaliga uttag av koldioxid från atmosfären, säger Gustav Strandberg.

Han menar att om uppvärmningen fortsätter som den gör kan vi förvänta oss att temperaturökningarna kommer rubba många saker vi idag tar för givet. Snö på vintern kommer vara ett minne blott, och somrarna kommer bli torra och heta.

– Dessutom lever vi i en globaliserad värld, så att mycket som händer i andra länder påverkar oss. Vår matproduktion är inte alls självförsörjande, så att om skördarna slår fel någonstans i världen kan det märkas på tillgången eller priserna i hyllorna här, säger Gustav Strandberg.

Så påverkas Sveriges natur

Enligt Världsnaturfonden WWF kan jordens uppvärmda klimat ha förödande konsekvenser för djurlivet. Många arter riskerar att utrotas helt och massförflyttningar kommer ske i klimatförändringens spår.

I Sverige är ekosystemen utbredda mellan norr och söder och temperaturen skiljer sig stort. När det blir varmare är det sannolikt att arter som inte annars skulle klara vintern nu kan röra sig norrut.

– Våra inhemska landlevande arter är begränsade i hur långt norr de kan sprida sig. Därför kommer de arter som lever i fjällmiljö att få större konkurrens om föda och boplatser när det blir varmare, säger marinbiologen David Bernvi.

Han menar att det även finns risk att värmen tvingar arter som är bra på att konkurrera att komma till Sverige, vilket kan leda till att de slår ut vår inhemska fauna och flora.

Insekter, fåglar och vattenlevande djur kan lätt sprida sig till nya habitat när det blir varmare. Därför kan vi i första hand förvänta oss att flygande och simmande arter migrerar till Sverige när temperaturen ökar.

– Dessutom kan dessa arter föra med sig nya sjukdomsorsakande patogener som riskerar att utrota inhemska arter, säger David Bernvi.

Invasiva arter

Med en migrerande våg av djur från varmare breddgrader kommer habitat runtom hela Sverige att utsättas för invasiva arter. Det finns redan flera exempel på att detta håller på att ske.

En art som är invasiv i Sverige är mårdhunden, som normalt sett förekommer i Asien. Även tvättbjörnar, som är inhemska till Nordamerika, är nu vitt spridda i Tyskland. Båda dessa arter fortplantar sig snabbt och kan orsaka stor skada bland mindre landlevande djur som groddjur, kräldjur och fåglar.

– Mårdhunden är under kontroll för tillfället i Sverige, men det finns en överhängande risk att tvättbjörnar sprider sig från Tyskland. De kan exempelvis komma hit via färjor och lastbilar, säger David Bernvi.

För närvarande finns det inte tillräckligt med forskning för att vi ska kunna veta i vilken grad denna process pågår i svenskt habitat. Däremot sprider sig japanska jätteostron redan nu i en alarmerande fart över svenska västkusten. Dessa jätteostron saknar naturliga fiender och kan växa fast på blåmusslor.

– Blåmusslorna innesluts av ostronen och kan inte andas eller äta. Musslorna dör därför ut sakta men säkert. Japanska jätteostron konkurrerar helt enkelt ut den inhemska arten och tar dess plats, säger David Bernvi.

Vad kan vi göra?

– Alla arter har en mening. De bör inte räddas bara för att de är vackra och fina, de skapar ekosystemtjänster som är nödvändiga för vår egen överlevnad. Tyvärr är det oftast inte en prioriterad fråga hos politiker, säger David Bernvi.

Enligt Naturvårdsverket är transporter och industrin de största utsläppskällorna i Sverige. Gustav Strandberg menar att varje person har ett ansvar för klimatet.

– Det är en blandning av alla de småsaker vi gör. Man kan ta bussen eller cykeln istället för bilen när man ska någonstans. Värme, energiförbrukning och till och med vad man äter borde man börja fundera på, säger Gustav Strandberg.