Alva Öhman kämpade flera år med att ta sig till skolan. En kamp som nästan tog hennes liv.
– Det kändes inte bra att vara hemma, men det kändes bättre än att vara i skolan, säger hon.
Lilla Alva.
Foto: Privat
I lågstadiet var skolan lätt. Alva Öhman kunde läsa glosorna kvällen innan och ändå få alla rätt på förhöret. Men när förhören ersattes med prov och skolarbeten betygsattes ökade pressen.
Om Alva inte förstod en uppgift körde hon fast. Att räcka upp handen för att fråga om hjälp kändes för jobbigt. Tänk om det bara var hon som inte förstod.
– Under hela högstadiet ritade jag i matteboken i stället för att räkna.
Skolan hade fått nytt fokus. Nu handlade det om att passa in snarare än att lära sig.
När coronapandemin kom kunde en förkylning innebära att man behövde vara hemma. I början var det skönt. Men efter ett tag blev det svårt att hänga med i vad klassen gjorde på lektionerna.
– Allt gick för snabbt. Jag behövde mer tid, säger Alva Öhman.
För att ta igen började hon sjukanmäla sig. En dag blev till två. Två blev till en vecka. Till slut kändes tanken på att återvända till skolan övermäktig.
Frånvaro föder frånvaro
Internationell forskning visar att det finns en ”tippingpoint” vid 10–15 procents skolfrånvaro. När man är borta mer än så blir det svårare att komma tillbaka. Det betyder inte att siffran gäller för alla, men studier visar att det skulle kunna vara en kritisk gräns.
Det finns ingen enskild orsak till långvarig frånvaro, nästan alltid beror det på flera faktorer som samverkar. Att känna sig ensam, bli mobbad, ha det svårt hemma eller problem med att tackla skolans krav är vanliga orsaker till att elever stannar hemma.
”Varför fungerar jag inte som alla andra?”
Foto: Privat
En fasad
För sina föräldrar uppehöll Alva en fasad. Det var för svårt att sätta ord på det som kändes fel. Många tycker ju att skolan är jobbig. Alva var bara dålig som inte orkade ta sig i väg. I stället skyllde hon på magont. En lögn som gick så långt att Alva började gå på medicin som, för henne som inte hade problem, fungerade som laxeringsmedel.
– Det kändes inte bra att vara hemma, men det kändes bättre än att vara i skolan.
Alva som alltid varit rädd att sticka ut gjorde till slut det med frånvaron. Nu kändes en återkomst till skolan omöjlig.
– Jag kände mig misslyckad, säger hon.
Inte ens Alva Öhmans föräldrar hade hopp om att hon skulle orka sig tillbaka. Förut kunde de muta med restaurangbesök eller hota med att inte få träffa vänner. Men inget kunde motivera en återkomst. Det kändes som att alla hade gett upp på Alva och snart skulle hon göra det själv.
Osynliga orsaker till frånvaro
Anledningen till att man börjar vara borta från skolan är inte alltid samma som gör att frånvaron fortsätter. Det kan vara att man börjar må dåligt eller är rädd för frågor om varför man varit borta. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på den som är hemma.
Om en månad ska Alva Öhman ta studenten.
Foto: Privat
Vändpunkten
Alva Öhman hoppades att gymnasiet skulle bli vändpunkten. Men det tog inte lång tid innan känslorna från högstadiet smög sig på. Motgången slog hårdare än någonsin och i ett rop på hjälp utvecklade Alva ett självskadebeteende.
– Jag ville att någon skulle förstå att någonting var fel på riktigt.
Långsamt började saker tappa mening och en kväll försökte hon ta sitt liv.
– Jag ville inte leva, men jag ville inte heller dö.
Efter självmordsförsöket förändrades allt. Alva fick akut kontakt med BUP och sjukskrevs från skolan. Tidigare hade hon känt sig värdelös som inte klarat av att ta sig dit. Nu accepterade Alva sitt dåliga mående.
– Jag behövde inte längre vara normal för jag mådde inte normalt.
”Det kan ta tid att komma tillbaka, ge inte upp.”
Foto: Privat
”Det är vuxna som ska lösa det här problemet”
Psykologen Malin Gren Landell forskar om skolnärvaro och problematisk frånvaro.
Märker man att en vän börjar dra sig undan från skolan är det bra fortsätta höra av sig. Föreslå en promenad eller att hänga hemma hos dig. Det är bra att ta med vännen ut, även om det inte är till skolan.
Malin anser att det behövs mer svensk forskning om hemmasittande. Idag vet vi orsakerna till frånvaron men inte vad vi ska göra åt den.
En förebyggande åtgärd som Malin tror på är att stärka elevskyddsombudens roll.
– Låt eleverna få vara delaktiga i vad det är för skola de vill ha för att känna att de ska vilja gå dit och må bra.
Att ta sig tillbaka till skolan
Att ta sig tillbaka till skolan efter långvarig frånvaro kan kännas övermäktigt. Malin betonar att man ska vara snäll mot sig själv och låta det ta tid.
– Det är möjligt att komma tillbaka till skolan. Men det kan gå med myrsteg.
Hennes tips är att fokusera på något där det känns som att det går framåt. Det kan vara ett skolämne som är roligt eller att våga höra av sig till en vän.
Idag mår Alva Öhman bättre och ska ta studenten om en månad. Hon önskar att hon hade bett om hjälp tidigare. Ofta går vardagen och skolan att anpassa så att det känns lite lättare.
