Följ sopbilen mot en grön omställning - från Rinkeby till Högdalen

På måndagsförmiddagen åker Ekrem Demirel sin runda genom Rinkeby. Han stannar till för att tömma kvarteret Storkvarnens bottentunna på hushållsavfall. På andra sidan gräset står en man lutad över balkongräcket. Ekrem får syn på honom och vinkar med ett leende. De har blivit vänner under hans år i området.

– Hej, hur mår du? Allt bra idag? frågar Ekrem sin vän.

Kranen styrs med en kontroll som sitter runt Ekrems midja som han använder för att lyfta upp bottentunnorna ur marken för att sedan tömma dess sopor i bilens flak. Han brukar samla två last om dagen, vilket blir ungefär 13 ton hushållssopor.

Utökade antal rundor i Rinkeby

Ekrem berättar att det tidigare varit problem med överfulla sopbehållare i Rinkeby. Det ledde till att folk lämnade soppåsar bredvid sopnedkasten. Soporna som blev liggande på marken lockade till sig råttor. Även lukten blev ett problem. Problemen löstes genom att öka antalet hämtningar av sopor i Rinkeby från en gång till två gånger i veckan.

Kranbilen kan inte hantera sopor som ligger löst på marken. Därför menar han att det är viktigt att folk tar ansvar för sitt avfall. Det gör skillnad.

– Vem ska plocka det? Jag kan inte göra det. Det går inte.

Mindre miljöpåverkan när sorteringen blir bättre

Det finns även andra anledningar att sortera sitt avfall - det skyddar miljön och sparar på jorden och dess resurser. Om avfall sorteras bättre behöver mindre brännas.

I Sverige efterföljs EU:s riktlinjer för hur sopor ska hanteras – en så kallad avfallshierarki. Enligt den är det bäst att förebygga att sopor uppstår. Det kan exempelvis innebära att laga saker istället för att slänga dem, köpa kvalitet som håller längre eller låna istället för att köpa nytt. Det sämsta alternativet är att samla soporna på hög, så kallad deponi, där inget återvinns.

Mittemellan finns två alternativ: materialåtervinning och energiåtervinning. Vid materialåtervinning sorterar vi skräpet så att till exempel plast, metall och papper kan bli till nya produkter. Energiåtervinning betyder att sopor bränns för att skapa el och värme – ett sämre alternativ eftersom materialen då försvinner.

Ju mer som återvinns och ju mindre som bränns, desto högre kan vi klättra i hierarkin, desto bättre är det för miljön. Därför spelar både Ekrem Demirels arbete och privatpersoners källsortering en viktig roll.

Ekrems erfarenhet är avgörande

Ekrem följer en karta på en skärm där ruttens stopp står markerade. Ett avklarat stopp får en grön markering. För varje stopp måste han parkera på olika sätt beroende på omgivningen.

Han förklarar att en felparkeringen där bilen lutar för mycket kan få soporna att hamna utanför flaket. Därför måste minsta rörelse planeras på förhand, speciellt i backar.

– Det blir väldigt jobbigt om det hamnar utanför, säger han och skrattar till.

Vid ett stopp fäller Ekrem in kranen, så att den ligger tvärs över lastbilen istället för längs med. Han berättar att han gör det när han vet att han måste köra under en bro. Broöppningen måste vara minst 3,4 meter för att kranbilen ska få plats.

Soporna tippas i slutet av rundan

Ekrem kommer fram till en stor, grå, fyrkantig byggnad med fem körfält. Ekrem använder sitt passerkort för att köra in. Registreringsskylten läses av när han kör genom grinden. Ovanför ett av körfälten finns en skylt med kranbilens registreringsnummer. Där kör Ekrem in.

Han backar in sin bil, går ut och trycker på en knapp som får flaket att tippa bakåt. Soporna åker ner i ett hål. Där trycks de fram för att sedan sorteras.

Den nya anläggningen i Högdalen

Eftersorteringsanläggningen vid Högdalenverket, vid namn Resursutveckling Stockholm, invigdes den 1 oktober 2024. Anläggningen använder sig av ett system som sorterar ut matsopor från brännbara sopor automatiskt. Det innebär att matsopor från hushåll som saknar separata inkast eller kärl för matavfall kan numera sorteras ut, berättar Alexandra Fleetwood, pressansvarig för Stockholm vatten och avfall.

Matavfallet i soporna går sedan till en biogasanläggning som gör matresterna till biogas. Resultatet blir att mindre soppor bränns. Tanken är att anläggningen ska kunna ta emot alla sopor i Stockholm som behöver den här typen av sortering. Hittills har detta inneburit att tvåhundratusen stockholmare som tidigare inte haft möjlighet att sortera ut matavfallspåsar från restavfallet nu kan göra det.

– Det här är en viktig del av den gröna omställningen, säger Alexandra Fleetwood över telefon.

När Ekrem har tippat sitt flak i Högdalen kör han ut genom grinden och blippar sitt passerkort. Han får då ett kvitto som berättar hur mycket sopor som har tippats. Den här gången blev det 6,5 ton. Nästan en full last.