Var fjärde svensk säger att det de saknar mest i nyhetsrapporteringen är fler positiva nyheter. I en skakig omvärld, där handelskrig och bombningar i både Gaza och Ukraina står i fokus, är det många som vill läsa om mer hoppfulla saker.
– Nyheterna idag är komplexa, negativa och krångliga att förhålla sig till, säger Ingela Wadbring, professor i medieutveckling.
Fler positiva nyheter – det är vad de flesta saknar i dagens nyhetsrapportering. Detta enligt en undersökning från Novus för reportagesajten Blankspot.
Grävande journalistik och så kallade explainers, förklaringar till saker som hänt, är också vanliga svar. Samtidigt visar enkäten att de flesta känner sig nöjda med mediernas nuvarande utrikesbevakning.
Undersökningen kommer i en tid där löpsedlarna pryds av rubriker om Trumps tullar och olika krig runt om i världen.
Ingela Wadbring, som är professor i medieutveckling vid Mittuniversitet, tror att den turbulenta tid vi lever i gör att många efterfrågar mer hoppfyllda nyheter.
– Nyheterna idag är komplexa, oerhört negativa och krångliga att förhålla sig till. Man behöver veta vad som händer i Palestina, Ukraina, och vad galningen på andra sidan Atlanten gör för någonting.
”Man orkar inte med skiten”
Många känner sig överväldigade av alla negativa nyheter.
– Allt som händer i omvärlden gör att man behöver en motvikt. Jag förstår att många slutar ta del av nyheter helt, man orkar inte med skiten, menar hon.
En tredjedel av svenskar väljer att helt avstå från nyheterna för att de är för negativa. Det visar en undersökning gjord av SOM-institutet på Göteborgs universitet tidigare i våras.
Trenden är starkast bland unga. Det är också vanligt att unga istället väljer att konsumera andra typer av medier – där innehållet är mer positivt. Enligt en rapport från Internetstiftelsen uppger en majoritet av alla födda på 2000-talet att de tar del av flest nyheter på sociala medier.
Anne Lagercrantz, som är VD på SVT, tycker att utvecklingen är oroväckande. I en intervju med Dagens Nyheter säger hon att det i vissa ungdomsgrupper blivit ”coolt” att inte ha koll.
För att nå en yngre publik behövs det nya sätt att berätta på. Hon menar att SVT behöver lära sig från digitala plattformar som Youtube, där man är ”skickliga på ett filterlöst, nära berättande”.
Nyhetsprogram avslutas med positiva nyheter
Sedan en tid tillbaka har SVT avslutat nyhetsprogrammet Rapport med inslaget ”Ljusglimtar”. Det är positiva saker som hänt i Sverige och omvärlden, som är menade att ge kontrast till andra mer dystra nyheter.
Men SVT var inte först med satsningen. Redan 1992 när TV4 startades, avslutades alltid nyhetssändningarna med en positiv nyhet. Ingela Wadbring minns att inslaget var uppskattat.
– Många uppfattade nog det som att hela nyhetsprogrammet inte var lika negativt. Man visste att det skulle komma någonting positivt i slutet.
Idag finns det även tidningar helt tillägnade positiva nyheter. Ett exempel är nyhetssajten Good News Magazine, som säger sig själva vara ”ett avbrott i det negativa mediabruset”. Bland de senaste artiklarna går det att läsa om hur Thailand förbjuder barnaga och att den ”hemlighetsfulla” fågeln Rördromen är tillbaka i Storbritannien.
Konstruktiv journalistik
Men för en objektiv och lärorik nyhetsrapportering krävs det att redaktioner skriver om allt, inte bara det positiva.
”Konstruktiv journalistik” är ett begrepp som används mycket i media. Det innebär att man rapporterar om lösningar, inte bara problem. Man varvar inte krigsrapporteringen med nyheter om häckande fåglar, utan berättar istället om nya initiativ som kan ge ett slut på kriget.
Även fast man belyser allvarliga och komplexa ämnen, så upplevs nyheterna ofta som hoppingivande. Men konstruktiv journalistik fungerar bara när det finns lösningar att rapportera om.
Ingela Wadbring tycker att de som vill ha fler positiva nyheter borde läsa lokaltidningen istället.
– Där finns ju massa positiva nyheter. Att en ny affär har öppnat, eller att någon har varit och klippt ett band och invigt en simhall. Saker som kanske är svåra att få till på en nationell nivå.
