EU-skolvalet går av stapeln - strävar öka ungas kunskap

EU kan kännas avlägset

EU påverkar allas vardag, kanske mer än vad man tror. Ändå är intresset för EU-skolval nära 60% lägre än vid vanliga skolval som rör svensk politik.

– EU kan kännas avlägset för många unga. EU-skolvalet är ett sätt att öka barn och ungas kunskap kring EU, säger Rebecka Hinn, uppdragsledare för skolvalet på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), till Läget.

Senaste gången det var EU-skolval var 2019 och då anmäldes 315 skolor. Nu, fem år senare, är det dags igen. Det här året är antalet betydligt högre, nämligen 422 anmälda skolor.

Svåra val och frågor

En av skolorna som arrangerar EU-skolval är ESS-gymnasiet på Södermalm i Stockholm. Axel Broström är elev där och ska för första gången rösta i EU-valet. Han är osäker på vad han ska rösta på men tycker att skolvalet hjälpt honom att sätta sig in i det riktiga EU-valet.

– Ekonomiska frågor, typ hur mycket Sverige ska bidra med i EU, tycker jag är viktigt, säger Axel. Och försvaret, lägger han till.

MUCF vill att unga ska få kunskap om EU och kunna göra egna val.

– 9/10 skolpersonal säger att kunskapen om hur röstningen går till ökar i och med skolvalen, säger Rebecka Hinn.

Genom EU-skolvalet kan elever på grundskolor och gymnasieskolor, även de som inte har åldern inne för att rösta, få sin röst hörd.

– Det finns ett stort allmänintresse för skolvalsresultaten, säger Rebecka Hinn. Det brukar vara en indikator för hur förstagångsväljare röstar.

Resultatet är så pass intressant att det inte får avslöjas innan det riktiga EU-valet den nionde juni har varit. Det är över 200,000 elever som förväntas rösta i år.