Ett renare Järva kräver samarbete - vem bär ansvaret?

Utanför lägenheter i Rinkeby gapar sopkärlen tomma. Som om de gett upp. Ett berg av avfall har vuxit fram. Madrasser, kartonger, textilier. Matrester och förpackningar. Svarta sopsäckar ligger utspridda, inuti har källsorteringen missköts. Tecken av förfall, både bokstavligt och bildligt. En daglig påminnelse om ett system som inte fungerar.

EU-lagstiftning om sophantering

Som fastighetsägare måste man följa ett antal miljölagar. Matavfall måste tömmas minst en gång i veckan. Hur ofta det sker utöver lagkravet är upp till varje företag att besluta. I Järva är det tydligt att behovet av det finns.

– Att inte ha tömning oftare är av ekonomiska skäl, säger en representant för det kommunala bolaget Stockholm vatten och avfall (SVOA).

Sopor ska sorteras rätt. Överblivet matfett får inte sköljas ner i vasken, utan ska samlas upp och slängas på anvisad plats. Sedan 2025 är det också lag på att textilier ska sorteras separat. Ett par jeans får inte längre blandas med använda kaffefilter.

Nya lagar införs hela tiden för att förbättra avfallshanteringen. Från och med 2027 blir fastighetsnära insamling av förpackningsavfall ett lagkrav. Det betyder att boende måste kunna lämna förpackningar direkt vid bostadshusen för återvinning.

Nykomlingen

Victoriahem är ett av Järvas största fastighetsbolag. Det privata företaget förvaltar 1 800 hyreslägenheter i området och bildades genom en sammanslagning 2022. Nedskräpning har varit ett återkommande problem vid deras sopstationer. Fastighetsbolaget samarbetar med bland annat kommunen för hämtning av hushållssopor. Hur ofta detta sker beror på behoven i området. Oftast två gånger i veckan.

Enligt Monika Biela, områdeschef för Victoriahem i Järva, försöker bolaget hela tiden förbättra rutiner och kommunikation. I februari 2025 sattes informationsskyltar upp intill sopnedkasten. Bilder berättar vilka sopor som ska ligga var, en åtgärd för att komma till rätta med nedskräpning. Men utmaningen är fortsatt stor.

“Vi har miljövärdar som arbetar heltid med att hålla rent, följa upp problem och informera och hjälpa boende”, förklarar områdeschefen Monika Biela i ett mail.

Det finns en medvetenhet om att det inte enbart är hyresgäster som lämnar avfall på platsen. På flera platser syns klisterlappar som varnar för kameraövervakning. Om kamerorna finns är de väl dolda.

“Skyltningen har haft en viss effekt, framför allt när det gäller dumpning av grovsopor”, skriver Biela.

“Det är tyvärr ett återkommande problem att det blir extra stökigt efter helgerna. Det beror delvis på att fler människor är hemma och rensar ut, men också att sopor lämnas på fel plats” fortsätter Biela.

Flera av Victoriahems åtgärder visar sig ha begränsad effekt och fungerar mest som symboliska markeringar. För de boende betyder det att soprummen förblir fulla och gårdarna fortsatt nedskräpade.

Det etablerade bolaget

Einar Mattsson Byggnads AB grundades 1935. Bolaget förvaltar ett tusental lägenheter i Hjulsta. För att hålla snyggt vid beståndet hämtas soporna två gånger i veckan. Skräpplockning i de gemensamma utemiljöerna sker tre gånger i veckan i samarbete med en underleverantör.

För att underlätta sorteringen delar företaget ut diverse hjälpmedel till de boende.

– Vi delar vi ut en stor kasse med olika fack där man kan sortera sina sopor tillsammans med en informationsfolder. När lagen om matfettshantering kom fick de en tratt som man skruvar på en PET-flaska. För att enklare kunna samla upp matoljerester, säger Nathalie Dandeby, områdesansvarig förvaltare i Hjulsta hos Einar Matsson.

Trots ansträngningar har Einar Mattssons bostäder och gårdar också utsatts för nedskräpning. Hösten 2024 fick de ett ärende från miljöförvaltningen kring dumpning av asbest.

– Det var ett tak som dumpades på ett grönområde på vårt område. Men eftersom vi redan hade uppdagat det så kunde vi skicka in alla underlag som påvisa att vi hade hanterat det, säger Dandeby.

Einar Mattsson producerar just nu nya skyltar till deras soprum. Informationen på skyltarna kommer att finnas på fyra olika språk, bland annat arabiska. Flerspråkigheten i Järva är ett faktum. Genom nya skyltar hoppas de på att nå ut till fler av sina boende.

– Tydlig, tillgänglig kommunikation och regelbunden närvaro är viktiga verktyg för att minska nedskräpningen i området, säger Dandeby.

Samarbete och svårigheter

Avfallsbekymren i Järva är inte något man löser över en natt, trots att det är då sopbergen växer sig större. Privata bostadsaktörer jobbar till olika grad med förbättringar.

Sakta men säkert försöker man gå mot en renare närmiljö. Bolagen kan inte göra allt själva. De boende måste också göra sitt. Sortering redan i hemmet och soporna på rätt plats är ett steg framåt. För ett grönare Järva krävs samarbete.