Lagen om unga lagöverträdare (LUL) säger att unga inte ska behandlas på samma vis som vuxna under utredningen. En av skillnaderna är att ärendet måste gå snabbare när det handlar om ungdomar, än när det handlar om en vuxen. Skälet till det är för att kopplingen mellan brott och straff ska bli tydligare för den som döms. Särbehandlingen gäller också när påföljden, det vill säga straffet, bestäms. Straffskalan som finns i LUL gäller när en brottsmisstänkt person är mellan 15 och 17 år. Är den misstänkte under 15 år görs en utredning baserad på samma lag, men något straff utdöms inte. Istället får sociala myndigheter bestämma om exempelvis stöd eller vård.
Andra påföljder för unga
Ungdomar döms inte till samma påföljder som vuxna. Den som är under 15 år kan inte dömas i domstol över huvud taget, utan då får socialtjänsten ta hand om ärendet. Är den misstänkte över 15 år får däremot åklagarmyndigheten avgöra om det ska bli rättegång eller inte. Vanliga påföljder för tonåringar mellan 15 till 17 år är ungdomsvård eller ungdomstjänst. Vilken påföljd man döms till beror på hur grovt brott man har begått. Även föräldrarna till den som döms kan bli delaktiga i påföljder. Detta gäller vid skadestånd, om den som dömts är omyndig. Då måste föräldrarna betala för exempelvis skadegörelse som den dömde orsakat. Den som är 18 år eller äldre är enligt lagen vuxen, och kommer därför även att dömas som sådan. Därför kan en 19-åring exempelvis bli dömd till fängelse, om hen begått ett grovt brott.
Belastningsregistret
Alla som döms för ett brott registreras i polisens belastningsregister. Registret finns inte kvar för alltid, och hur länge en påföljd syns beror på hur grovt brottet varit. Åldern på den som dömts spelar också roll för hur länge man förekommer i belastningsregistret. Som längst kan uppgifterna ligga kvar i 20 år. Vem som förekommer i belastningsregistret är inte hemligt, utan vem som helst har rätt att begära ut den informationen. Den som hamnar i belastningsregistret kan ha svårt att exempelvis få jobb i framtiden.
–Att hamna i belastningsregistret kan vara en katastrof om man vill söka vissa jobb och utbildningar, säger Carina Skagerlind, presstalesperson hos polisen.
Om du själv är osäker på om något är brottsligt, vill ha mer information, eller om du vill veta hur man kan få hjälp kan du läsa mer på Brottsoffermyndighetens sida Jag Vill Veta.
