Den växande trendens klimatavtryck - odla mer klimatsmart
Publicerad
Ny forskning visar att hobbyodling oftast har ett större koldioxidavtryck än konventionell odling. Samtidigt menar, verksamhetsledaren Annie Drottberger från Sveriges lantbruksuniversitet, att det går att odla klimatsmart.
– Med rätt jord och tekniker är det möjligt att odla klimatvänligt, säger hon.
Hanna Painio, 26, började odla för mer än ett år sedan.
Foto: Nelly Gahn
När studenten och Södermalmsbon Hanna Painio, 26, var inne på Tiktok och skrollade för ett år sedan var det mycket odlings-videor i flödet.
– Jag fastnade på algoritmen och blev taggad på att prova, säger hon.
Till en början tänkte hon att odling var ett bättre alternativ för klimatet än att handla grönsaker från butiken. Ganska snabbt fick hon reda på att det inte är så enkelt och gör det hon kan för att odla klimatvänligt.
– Jag försöker handla ekologiska frön och bra jord, men utöver det har jag inte så bra koll, säger hon.
Hannas gurkplantor.
Foto: Nelly Gahn
Sex gånger större koldioxidavtryck
Under 2024 publicerade SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, en rapport ur tidskriften Nature om hobby- och stadsodling. I undersökningen, som genomfördes i Europa och USA, framgår det att stads- och hobbyodling har sex gånger större koldioxidavtryck jämfört med konventionell odling.
Fakta
Konventionell odling
Konventionellt jordbruk/odling är det “traditionella” sättet att odla på. Det är de grönsakerna man hittar i butiken. De som inte är ekologiska och de som troligtvis färdats en bit för att komma till matbutiken. Vid konventionell odling används konstgödsel. Och vid tillverkning av det släpps växthusgas ut. Även när gödslet används i skörden släpps lustgas ut på grund av det kväve konstgödslet innehåller. Lustgasen (kväveoxid) har mycket större effekt på atmosfären än till exempel koldioxid.
Källa: Naturskyddsföreningen.se
Visa Dölj
Annie Drottberger, Doktor i trädgårdsvetenskap på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Foto: Pressbild: Johanna Grundström
Svårt att utnyttja ytan
Annie Drottberger, Doktor i trädgårdsvetenskap på Sveriges lantbruksuniversitet, undersöker om hur hobby- och stadsodling kan bli mer hållbart. Hon menar att det är sämre för klimatet att odla hemma än på en yrkesodling. Detta eftersom det är svårare som hobbyodlare att utnyttja jordytan fullt ut. Det är även svårt att veta vid vilket tillfälle man ska gödsla och vattna för att få ut så mycket av skörden som möjligt.
– Koldioxidavtrycket blir större per person och per kvadratmeter, säger hon.
De senaste fem åren har intresset för odling ökat med 38 procent. Intresset har ökat mest bland 18-34 åringar.
Det visar en rapport från 2024 av Fritidsodlingens riksorganisation.
Foto: Nelly Gahn
Ekonomisk utmaning till en början
Under Hanna Painios första år som odlare kostade verktygen mycket och det var svårt att anpassa inhandlingen av råvaror, utefter dess påverkan på miljön.
– Jag gick back första året, säger hon.
Men i år när hon har allt material har hon haft möjlighet att tänka lite mer på vad hon köper in, och hur det kan påverka klimatet.
På Hannas balkong.
Foto: Nelly Gahn
Påkostade odlingssystem
Ett klimatvänligt alternativ för hobbyodlare är att använda sig av vertikalodlingar. De systemen liknar hyllplan som tar väldigt liten plats, vilket gör det möjligt att odla mer på en liten yta. Däremot kan dessa system kostsamma.
– Vissa system är rätt dyra, och då är det inte alltid att en student har råd med det, säger Annie Drottberger.
Växter åt pollinatörer.
Foto: Nelly Gahn
Kompostera och låt grönsakerna växa tillsammans
Men det är fortfarande möjligt för en hobbyodlare att odla klimatsmart. I stället för mineralgödsel är stallgödsel ett bra alternativ. Och med tekniker som bokashi eller andra former av egen kompostering får man en näringsrik och bördig jord. Vilket gör att hobbyodlingen blir ett mer klimatvänligt alternativ.
– Har man rätt kunskap, så kan man odla mer klimatsmart, säger Annie Drottberger.
Jorden mår även väldigt bra när grönsaker odlas tillsammans, på samma yta. Det skapar en välmående jord med bland annat minskade växtsjukdomar.
– Varierar man med olika växter mår jorden bättre och det gynnar även den biologiska mångfalden och pollinatörerna, säger hon.
Fakta
Bokashi
Det är en metod från Japan som snabbt bryter ner matavfall med hjälp av bokashiströ.
Hanna Painios vattenbad åt bina. Där kan de dricka vatten.
Foto: Nelly Gahn
Hjälpa bina
Hanna Painio odlar även växter och blommor till bin på sin balkong på Söder. Hon tänker mycket på hur bina är hotade och vill hjälpa dem. I sin tur får hon även plantor som mår bra och hjälper bina genom sin odling.
– Det är bra att försöka gynna dem. De pollinerar mina växter och jag hjälper dem, säger hon.