En balanserad, symmetriskt utvecklad och komplett kropp med en atletisk fysik. Det är några av bedömningskriterierna i Bikini fitness -en tävlingsgren som snabbt ökar i popularitet i Sverige. Men bakom spraytannen och glitterbikinin ligger månader av hårt arbete och uppoffringar.
– Du får inte ha fomo, för du kommer att missa grejer, säger bikinifitness-atleten Matilda Hammarin.
Matilda Hammarin, 26, från Norrköping har alltid varit en aktiv person. Hon spelade fotboll under hela sin uppväxt, men efter att korsbanden gick av fick hon byta fotbollsplanen mot rehab i gymmet. Styrketräningen ledde henne snabbt in i fitnessvärlden.
– Jag fastnade direkt. Först var det bara en kul grej. Men jag kände snabbt att jag hittat mitt kall i livet, det är så mycket personlig utveckling i sporten. Jag levde och andades verkligen fitness och insåg att jag ville satsa på att tävla.
“En tävlingssatsning i sig kräver otroligt mycket”
Inför en tävling krävs ungefär 16 veckors förberedelse för att optimera kroppens utseende till tävlingsdagen. Under denna tid äter och tränar man efter ett strikt schema - det är matlådor och gymmet framför vänner och fest.
– En tävlingssatsning i sig kräver otroligt mycket, du måste verkligen ha ett tydligt varför för att känna att det är värt det, förklarar Matilda.
För Matilda, som dessutom har en dotter på 1,5 år, innebär satsningen ett ordentligt pussel med tiden. När hennes man kommer hem från jobbet på kvällarna åker hon direkt iväg till gymmet, och är då borta i minst tre timmar. Som regel kommer hon inte hem förrän efter klockan elva. Då har hennes man gått och lagt sig för att åka till jobbet klockan 05:30 nästa dag.
– Det innebär ju att jag har förlorat väldigt mycket kvalitetstid med min man. Vi har bestämt att det är värt det under en kortare period, men långsiktigt är det inte hållbart.
Helhetsintrycket som bedöms
Bikini fitness är en tävlingsdiciplin inom sporten body fitness. På scen presenterar deltagare sina kroppar inför domarna. Bland annat bedöms musklernas form, symmetri och balans. Men till skillnad från andra grenar inom bodybuilding bedöms även helhetsintrycket - vilket inkluderar scenframträdandet, hår och makeup.
Matilda menar att det är viktigt att kunna distansera sig från juryns bedömning för att klara av sporten.
– I slutändan är det en bedömningssport, och det är mitt utseende som de bedömer. När du står på scenen så har du gjort allt du kan, men om de vill ha någon med en genetiskt smalare midja eller finare leende, så får du inte lägga den värderingen hos dig själv.
Högre risk för ätstörningar
Emma Forsén Mantilla, legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska Institutet, har forskat på ätstörningar och tvångsmässig träning. Hon förklarar att man inom så kallade estetiska idrotter löper högre risk för ätstörningar.
– Vi vet från forskning att vid estetiska idrotter, där kroppen är med som en del av bedömningen eller visas upp väldigt mycket, är det en större risk att drabbas av ätstörningar.
Samtidigt poängterar hon att det i sig inte innebär att alla som utövar sporten drabbas av ätstörningar.
– Att drabbas av en ätstörning beror på många andra saker såsom genetiska, psykologiska, och miljömässiga faktorer.
Perioder av ätande
För att komma i tävlingsform ligger man typiskt sett på ett kaloriunderskott inför tävling, för att komma ner på en låg fettprocent. Efter tävlingsäsongen följer istället en period av att äta mer för att gå upp i vikt och bygga muskler.
Enligt Emma kan även dessa tydliga perioder av ätande vara problematiska.
– Att pendla mellan dessa typer av ätande kan vara en riskfaktor. Det kan vara svårt att navigera i vad kroppen behöver och komma tillbaka till en normalitet efter en period av en så stram kosthållning som tävlingsdieten innebär, förklarar hon.
Även Matilda känner igen svårigheterna i att hitta en balans efter att ha gått på ett strikt kostschema en längre period.
– När man tävlar så har man ett väldigt tydligt varför, som gör att man håller sig till kostschemat. Men när man sedan har tävlat så försvinner det tydliga målet och syftet. Då kan det bli svårt att hitta en balans i ätandet.
Samtidigt poängterar hon att bikini fitness överlag har gett henne en sundare syn på mat.
– När jag var yngre var jag rädd för kolhydrater och olja. Nu vet jag att kroppen behöver både fett, kolhydrater och protein för att må bra och orka.
“När du har ett så tydligt mål så blir kroppen ett verktyg”
Matilda menar även att hennes självbild har stärkts av sporten, trots den kritiska bedömning som ingår.
– Det är så himla coolt att se vad man faktiskt kan göra med kroppen. När du har ett så tydligt mål så blir kroppen ens verktyg på något sätt, det handlar inte om att se snygg ut för någon annan.
Emma menar det är väldigt individuellt hur man påverkas av kulturen inom en sport.
– Personer som är fysiskt aktiva och involverade i någon sport har på det stora hela bättre kroppsbild, självkänsla och psykiskt mående än personer som inte är det. Hur vi sen påverkas av idealen och kulturen i en sport är individuelt. Det är framförallt viktigt att ha verktyg för att ta hand om sig inom sin sport, oavsett vilken sport det är.
