I en enkät från Sveriges Radio P4 Örebro har 220 kommuner svarat på frågor om deras förskoleverksamheten. Hela 185 av dessa kommuner uppgav att de har eller kommer att stänga förskoleverksamheter under de fem kommande åren. Eleonora Mussino arbetar vid demografienheten (SUDA) på Stockholms universitet. Hon menar att försenat barnafödande påverkar siffrorna. ”Pessimistiska idéer om framtiden – det senaste kriget, pandemin, den ekonomiska krisen och globala frågor som klimatförändringar – kan påverka hur vi ser på framtiden och fertilitetsintentioner, särskilt bland unga människor”, skriver Eleonora Mussino i ett mail.
Trenden förväntas inte vända
Stängningarna av förskolor eller av förskoleavdelningar kommer leda till att anställda får gå från sina jobb. 144 av 220 kommuner i enkäten menar att deras personal har eller kommer att påverkas av förändringarna som sker. ”På sikt kommer detta också att påverka arbetsmarknadsdeltagandet. Trots de senaste demografiska prognoserna som tyder på en viss återhämtning av fertiliteten, förväntar vi oss inte att vända trenden”, skriver Eleonora Mussino.
Hur är ungas inställning?
– Yngre personer har exempelvis svårt att hitta bostad och det finns ett uppskjutande av det första barnet. Vi vet inte heller om det skjuts upp eller om de helt enkelt inte vill ha barn, säger Eleonora Mussino.
Mer forskning behövs
Eleonora menar att effekten är större i små landsbygdskommuner än i storstadsområdena. Detta då storstäderna påverkas mindre eftersom de får yngre befolkning på grund av nationell och internationell migration.
– Vi kan hjälpa en del av det med migration, men mer forskning behövs, avslutar Eleonora Mussino.
