Ensamheten under pandemin gjorde att många skaffade ett husdjur. Priserna på kennel-hundar steg då på grund av den ökade efterfrågan. Fler och fler väljer nu att adoptera så kallade rescue-hundar, dels för priset, dels för att kunna rädda ett liv.
Natalie, 34 adopterade hunden Bonnie från Spanien. Hör henne berätta om deras historia.
Rescue-hundar är hundar som blivit övergivna eller som inte kan bo kvar hos sina förra ägare och behöver ett nytt hem. Det kan även vara gatuhundar som levt under svåra förhållanden. Linda West, ordförande på stödföreningen Hundhjälpen resonerar att gatuhundar från andra länder har vissa specifika egenskaper som kommer från deras uppväxt.
– Gatuhundarna är ofta intelligentare utöver det vanliga och de är väldigt kapabla. De har ofta fått lösa problem under sitt tidigare liv, säger Linda West.
Gör skillnad på plats
Enligt henne måste man dock se alla dessa hundar som egna individer och vissa är mer märkta från sitt tidigare liv än andra. Linda minns särskilt en händelse som har påverkat henne djupt. På plats i Rumänien hittade hennes kollegor en utmärglad hund under en husgrund som hade tappat all päls. Skelettet stack ut under huden och hon var full av sår. Hunden var väldigt illa däran, sjuk och behövde vård. Lindas kollegor såg till att hunden fick den vård som behövdes, tog med den hem till Sverige och Linda har den nu boende hos sig. Nu har hunden fått tillbaka både pälsen, hälsan och har fått ett namn, Alida.
– Nu har Alida ett hem och får massor av kärlek, berättar Linda West glatt.
Pris och samvete avgör
Maria Hörnfeldt, kansliveterinär på Sveriges Veterinärförbund tror med egen erfarenhet att rescue-hundar har ökat totalt sett utan att ha någon tydlig statistik att förlita sig på. Enligt henne berättar inte alla att de har en rescue-dog och det pekar därför på ett potentiellt mörkertal.
Enligt Maria finns inte en generell fördel att adoptera en hund mot att köpa en hund av kennelanslutna uppfödare. Dock så finns det många avlade hundar som säljs av dessa uppfödare som har en smal genetisk variation som har gjort att de får hälsoproblem.
Även att priserna är jättehöga vilket innebär att hundköpare får spendera cirka 30 000 kronor för att köpa en bra renrasig hund, något som får vissa att välja rescue-hundar.
– Även det goda samvetet av att adoptera en rescue-hund, säger Maria Hörnfeldt.
Enligt Jordbruksverkets pressavdelning finns idag ingen statistik för att se hur många hundar som varken adopteras inom Sverige eller hur många av de totalt importerade hundarna till Sverige som är rescue-hundar.
Ökningen är tydlig
Hundstallet är en av Sveriges största aktörer inom hundadoptioner och omplacering av hundar med främst svensk nationalitet. Enligt Johnny Kroneld, kommunikations och insamlingschef på Hundstallet så har de sett en allt större trend att vilja adoptera omplacerade hundar.
”Hundstallet omplacerar ca 50% av hundarna helt själva, 45% omplaceras i samarbete med myndighet såsom Länsstyrelsen pga. specifika fall eller bakgrund”, skriver Johnny Kroneld i ett mejl.
Trenden är dock solklar, från 2020 till 2025 har antalet hundar som Hundstallet tagit emot ökat från 356 till 973 stycken per år.
Antalet mottagna hundar per år 2020-2024 av Hundstallet.
Foto: Chris Pettersson
Jordbruksverket ser stora risker
Jordbruksverket är lagstiftande myndighet i frågan om rescue-hundar. I ett mejl förklarar de att även utan specifik statistik så kan de bedriva kontroll genom de tillstånd från Länsstyrelsen som organisationer som förmedlar hundar måste ha. Vidare skriver Jordbruksverket att de ”avråder generellt från att adoptera rescue-hundar från andra länder” då myndigheten anser att riskerna med till exempel smittsamma sjukdomar, beteende- och medicinska problem är för stora.
Vidare menar Jordbruksverket att de inte känner till några vetenskapliga studier som pekar på att adoption av gatuhundar via organisationer och företag skulle leda till färre gatuhundar i länderna från vilka de exporteras. Snarare utnyttjas enligt deras efterforskning viljan att göra gott av den kriminella sällskapsdjurshandeln som bedriver storskalig handel med djur.
Jordbruksverket betonar att inte alla adoptionsorganisationer bedriver illegal verksamhet men att det ger än större anledning att göra noggranna efterforskningar om hundarnas ursprung och att vara medveten om potentiella risker.
Det fysiska och psykiska skicket för rescue-hundar vid import till Sverige blir allt sämre, enligt Johnny Kroneld på Hundstallet.
Foto: Terry Chea / AP Photo / TT
Ett hem för varje hund
Linda West på Hundhjälpen minns att fördomar var det stora problemet i början av deras verksamhet. Exempelvis att sjukdomar från utländska rescue-hundar skulle kunna ”döda den svenska hundpopulationen”, vilket inte är fallet enligt Linda West. Utmaningen idag är att hitta rätt hem åt hundarna och sedan starten har Hundhjälpen hittat hem åt tretusen hundar.
– Det finns ett hem för varje hund, det tar bara tid att hitta det, avslutar Linda West.
