Yrkesprogrammen ökar – men fler behövs

På Realgymnasiet i Stockholm är det fullt av liv, trots att eftermiddagen börjat smyga sig på. Inne på skolan är det skofritt, och elevernas dojjor har samlats i en hög vid ytterdörren. Här studerar majoriteten ett yrkesprogram. Vissa för att bli frisörer, andra läser exempelvis fordon- eller naturbruksprogrammet.

Genom en sidodörr kommer man in i “djurrummet”, där väggarna fylls av akvarier och terrarier. Här hänger en del av eleverna som pluggar naturbruksprogrammet, där de får ta hand om djuren, men också sköta städningen. Vid en av dörrarna måste man knacka innan man går in för att inte skrämma fåglarna. Det finns också burar med smådjur som kaniner, och en elev står och sopar bort hö från golvet. Här har alla djuren ett namn – den gamla sköldpaddan har döpts till Leonardo. När man lämnar djurrummet finns det handsprit och ett handfat. Det är viktigt att tvätta händerna efter att man skött om djuren, för att inte sprida vidare sjukdomar som salmonella.

Josefine Edefur är yrkeslärare på naturbruksprogrammet med inriktning häst och ridning. Hennes elever spenderar en dag i veckan i stallet, där de får sköta om hästar. De rider, men studerar också teoretiska ämnen som hovvård och foderkunskap. Mycket tid går åt till att städa anläggningen. Boxar ska mockas och golv ska sopas. Men, i slutändan är det hästarna som är i fokus.

– Det är det viktigaste – att djuren ska må bra, säger hon.

På hästinriktningen spenderas en dag i veckan ute i stallet med Josefine, och en annan på en APL-plats. APL står för arbetsplatsbaserat lärande, och skolan samarbetar med olika företag och ridskolor där eleverna får chans att lära sig mer om hur yrket de pluggar ser ut i verkligheten. Josefine berättar att första året får hon stötta eleverna ganska mycket i stallet, i tvåan är de mer självgående och i trean klarar de nästan allt helt självständigt.

– Jag tycker att man får en mognad, och det kan jag tänka mig att det säkert är på många yrkesprogram också, eftersom man får vara ute i yrkeslivet, menar Josefine.

Enligt statistik från Skolverket som kom tidigare i vår, har andelen elever som läser första året på ett yrkesprogram på gymnasiet ökat. Ökningen är den första på tio år, och är störst på hotell och turism-, hantverk- och försäljning- och serviceprogrammet. Trots detta menar Skolverket att fler elever behöver läsa ett yrkesprogram för att matcha de jobb som finns på arbetsmarknaden.

Josefine berättar att det finns många fördomar om yrkesprogrammen som inte stämmer. Många kommer från föräldrar, och brukar handla om samma sak: att man inte kan plugga vidare på universitetet om man gått ett yrkesprogram. Hon berättar att yrkesprogrammen numera inkluderar högskoleförberedande kurser som svenska, engelska och matte, men att många inte vet om det.

– När man förklarar för föräldrar att det går har jag fått många “jaha, är det så”, berättar läraren.

Hon tror att marknadsföring är viktigt för att få fler elever att läsa yrkesprogram, just på grund av att många tror att man måste läsa på komvux för att få plugga på högskolan. Josefine berättar att de märker ett ökat intresse efter gymnasiemässan, som var på plats i år. Att yrkesgymnasium kommer ut till skolor och berättar om programmen är viktigt.

När Josefine gick på gymnasiet pluggade hon samhällsprogrammet. Hade hon fått välja linje idag hade det blivit ett yrkesprogram.

– Det hade blivit häst, säger hon.

Hon lyfter fram flera fördelar med yrkesprogrammen. Att få chansen att djupdyka i sitt intresse kan göra gymnasietiden både lättare och roligare. Man lär sig att bli ansvarsfull och hur det är att vara på en arbetsplats. Dessutom får man två ben att stå på – yrket man har lärt sig, men också möjligheten att plugga vidare efteråt. På frågan om det finns några nackdelar med yrkesprogrammen kommer hon inte på några, även om hon erkänner att hon är partisk.

– Jag kan inte se varför man inte ska välja det, med tanke på att man får de högskoleförberedande kurserna.