Uniformer som skadar kvinnor, kränkningar och hot om indragen vegetarisk kost. Under onsdagen träffade överbefälhavare Micael Bydén värnpliktiga från hela landet och svarade på deras frågor.
Under veckan har 100 värnpliktiga från hela landet samlats i Stockholm för att diskutera hur värnplikten kan bli bättre. Det är första gången sedan 2019 som ombuden har kunnats träffas och hålla värnpliktskongressen på plats.
Försvarsmaktens högsta chef, överbefälhavare Micael Bydén var också där. Han pratade om säkerhetsläget och Försvarsmaktens framtid. Sedan ägnade en lång stund åt att svara på de värnpliktigas frågor, som handlade om allt ifrån uniformer till vegetarinism.
Flera frågor rörde Försvarsmaktens värdegrund, det vill säga reglerna för hur man ska bemöta varandra.
Elin Dahlberg från F21 i Luleå tycker att värdegrunden är väldigt fint skriven på pappret, men att den inte alltid följs så bra i verkligheten. Hon frågade överbefälhavaren om man kunde göra mer uppifrån för att komma tillrätta med kränkande beteende.
– Om ni ska lyssna på mig någon gång så är det nu, säger Micael Bydén och fortsätter: Alla ni kan hamna i en situation då ni måste bestämma er för om ni ska använda ert vapen mot en annan människa. Det är det svåraste dilemmat man kan ställas inför. Om man ska kunna fatta det här beslutet måste man ha en välförankrad värdegrund, inte bara på pappret.
Han betonade också att det inte räcker att det bara är han som lyfter de här frågorna.
– Det är inte bara en chefsfråga, alla som verkar i försvarsmakten måste reagera när det begås fel, sa Micael Bydén.
Ida Eriksson från värmlandsbataljonen MRV vittnade om platsbrist. En soldat på hennes regemente fick sova i korridoren.
– Vi hade 100 sängar till 101 värnpliktiga, säger Ida Eriksson till Läget.
Hon ville ha svar från överbefälhavaren om hur det kunde bli så.
– Nämen det är ju inte okej, det kan ju finnas skäl, men generellt ska det inte vara så, sa Micael Bydén.
Händelserna på ledningsregementet i Enköping togs också upp. Det var i höstas som det kom fram att det förekom allvarliga kränkningar där, både bland befäl och värnpliktiga. Det var så illa att 500 soldater fick skickas hem.
– Hur ska värdegrunden kunna upprätthållas på nya förband om den inte kan följas i nuläget? Undrar William Eskil från Luftvärnsregementet, L6, i Halmstad.
Överbefälhavaren svarade att han besökt Enköping. Han menade att det inte var ett generellt fel utan att det var brister på individnivå som låg bakom händelserna. Han berättade också att det finns personal som är heltidsanställda för att utreda kränkningar.
William Eskil säger att många som gör värnplikten har fått en bild av att det ska vara hårt, kanske på grund av att föräldrarna har berättat om hur tufft det är. Han tror att värnpliktiga måste få en tydligare bild av vad värnplikten är och vad som är okej eller inte.
Det kom in en anonym fråga som ifrågasatte att Försvarsmakten satsar så mycket på reklam som ska locka kvinnor, samtidigt som det inte ens finns utrustning som passar dem. Frågeställaren undrade om det inte var bättre att först se till att ha utrustning som är rätt utformad på plats innan man gör reklam. Eftersom att felaktig utrustning kan leda till skador.
– Det är klart att det bästa vore om all utrustning fanns på plats. Det borde funnits för länge sen. Men om jag skulle vänta kunde jag inte börja kampanja. Jag kan bara säga att det finns mer att göra och att det här är ett område som jag inte är nöjd med, sa Micael Bydén.
Hoa Sjöholm från Mellersta militärregionen i Falun tycker att frågan om utrustning för kvinnor är viktig.
– Mycket är anpassat för en man som är 185 centimeter och väger 85 kilo men så ser det inte ut i Försvarsmakten, säger Hoa Sjöholm medan hon blickar ut över de samlade värnpliktiga.
– Om Försvarsmakten ska växa så behöver det vara anpassat, fortsätter hon.
Förutom att man kan riskera att skada sig för att utrustningen sitter fel är det också en fråga om värdighet för Hoa Sjöholm.
– För mig handlar det om att kunna göra färdigt värnplikten med självkänslan i behåll. Jag kan inte hoppa omkring med utrustning som är för stor och inte kunna vara med på vissa grejer på grund av utrustningen, säger hon.
Vad tycker du om svaret från ÖB?
– Väldigt bra, men frågan lyfts hela tiden och det känns inte som att förändringen kommer ske precis nu.
Då hoppar Elvira Bendz från Upplands flygflottilj in i samtalet.
– Vi har en ny beställning på utrustning anpassad för kvinnor som ska komma 2023, säger hon.
Det blir ju efter er tid?
– Vi kämpar för nästa års kullar, säger Hoa Sjöholm.
Psykisk hälsa bland värnpliktiga lyftes av Moritz Levin, från Södra Skånska Regementet. Micael Bydén svarade att psykisk hälsa är ett av fokusområdena, men att han inte kände till några särskilda projekt.
Till Läget säger Mortiz Levin att det har varit mycket ångest och oro under pandemin. Bland annat för att permissionerna ställdes in.
– Men jag vill verkligen betona att kuratorerna gör ett fantastiskt jobb. Skriv det, säger Moritz Levin.
Rebecca Månsson från Göta trängregemente T2 i Skövde tog upp frågan om vegetarisk kost. Hon berättade för överbefälhavaren om hennes kompis från ett annat förband som fått leva på knäckebröd och kolhydrater en hel vecka för att hans befäl tyckte att vegetarisk kost ”inte gick att leva på”. Hon berättade också att hennes befäl hotat med att helt ta bort specialkosten om de klagade för mycket.
När Rebecca Månsson kom till kongressen pratade hon med de andra ombuden som då upptäckte att det var ett generellt problem.
– Ibland känns det som att befälen inte tycker det är seriöst, ”vi övar inför krig, då kan man inte vara vegetarian” säger dem, säger Rebecca Månsson.
Men det som Rebeccas befäl sagt, att Försvarsmakten inte har någon skyldighet att erbjuda vegetarisk kost, var något som överbefälhavaren starkt tillbakavisade.
– Ni ska fortsätta tala om där det brister, det är ingen fråga om saken. Att det skulle slå tillbaka på er tyder bara på dåligt omdöme från de som säger det, sa Micael Bydén.
Överbefälhavarens våta dröm
Ett av ombuden frågade överbefälhavaren hur det skulle bli med stridsmoralen när fler som börjar i Försvarsmakten gör det av tvång istället för vilja. Micael Bydén svarade då att han trodde att pliktkänslan skulle höjas om fler hade bättre kunskap om vad det innebär att vara med i försvarsmakten. Han menade att information och kunskap var nycklar till stridsmoral.
– Min våta dröm vore att Försvarsmakten kom in på läroplanen i skolan, sa Micael Bydén.
