Skolmaten. Om möjligt den mest omtalade måltiden i Sverige. Oavsett om man tycker om det som ligger på tallriken eller inte har de allra flesta elever en åsikt om vad som serveras i skolmatsalen. Kanske tycker man att fisk inte borde serveras på en onsdag eller att de vegetariska biffarna smakar gummi? Kanske går man mätt och belåten från matsalen varje dag?
I grundskolan är skolmaten alltid gratis men i gymnasiet kan det se lite olika ut. Vissa kommuner serverar maten i skolmatsal medan andra ger matkuponger till eleverna så att de kan köpa sin lunch på restaurang. Ett exempel på det är den kommunala skolan S:t Martins Gymnasium i Sundbyberg där elevernas lunch kostar mellan 55 och 65 kronor per dag. Där äter eleverna på restauranger som skolan har tecknat avtal med, meddelar Carina Hasselrot, rektor på skolan.
Det finns en rad aspekter att ta hänsyn till när en skolmatsedel fastställs. Anneli Celinder berättar hur de går tillväga för att ta fram skolmaten i kommunens gymnasieskolor. Lunchen ser olika ut på olika skolor men gemensamt är de grundläggande riktlinjer som alla måste följa.
- Riktlinjerna berättar hur maten ska vara övergripande. Maten ska vara livsmedelssäker, näringsriktig och serveras i en trevlig miljö, säger Celinder.
De arbetar även med stadens miljömål där ekologiska livsmedel och mindre kemikalier i städprodukterna som används för att städa köket ingår.
- Vi jobbar med vegetarisk mat, mera grönsaker, mindre matsvinn, matens klimatpåverkan och koldioxidekvivalenter.
I Målen för 2020 till 2023 som börjar gälla den första januari nästa år, gissar Celinder att ett fortsatt ekologiskt tänk finns kvar. Men även målet att miljön i skolköken ska vara giftfri och att fokuset på hanteringen av matsvinnet kommer att förstärkas. Miljömålen sätts upp av stadsledningskontoret.
- De har ansvar för alla kommunens delar. Skolan, vägarbetare, folk som jobbar med avfall, äldreomsorgen... De fungerar som ett paraply över hela staden.
Vi kommer in på ämnet ekologisk mat och riktlinjerna kring det.
- Riktlinjerna är 50 procent ekologiska livsmedel. Köttet är ibland ekologiskt och ibland inte. Men fisken är alltid MSC-märkt.
För att räkna ut hur mycket näring eleverna behöver få i sig per dag har de tidigare använt sig av en elektronisk kokbok där man kan söka på olika recept. Men nu håller de på att upphandla ett nytt system. De populäraste rätterna bland eleverna är dock inte de mest näringsrika.
- Det är pannkakor, spagetti och köttfärssås, hamburgare och pizza som eleverna tycker mest om. Dessa rätter har svårare att uppfylla näringskriterierna.
Men kommunens skolor anpassar inte enbart måltiderna efter näringsinnehåll och elevernas önskemål utan arbetar även för att de ska få testa på olika typer av mat.
- Maten är en del av det pedagogiska uppdraget att visa på mångfald, möjligheter och smakregister.
Hur mycket vegetarisk mat som serveras i skolmatsalen skiljer sig mellan olika skolor. Celinder berättar att några har en vegetarisk dag per vecka och några en vegetarisk vecka i månaden. Men vanligast är att det finns ett vegetarisk alternativ varje dag.
- Det verkar falla väl ut. Annars kanske man kan ha fördomar om att barnen inte äter vegetariskt. Men de verkar tycka om det.
I riktlinjerna för gymnasieskolorna i Stockholms stad står det att alla skolor aktivt ska arbeta med att utöka utbudet av vegetariska rätter. Det står även att de ska öka andelen vegetabilier genom att erbjuda mer frukt och grönt, rotfrukter och baljväxter.
- Ett vegetarisk alternativ finns på i princip alla stadens skolor. Vi stävar efter att ha minst två rätter varje dag och även stora salladsbord.
På frågan om vilka skolor som inte har ett vegetarisk alternativ blir svaret:
- Det är någon skola bara som inte har den möjligheten.
Skolorna, med rektorn i spetsen, får själva välja hur mycket vegetarisk mat de vill servera. De får också välja hur budgeten ska fördelas och hur mycket av den som ska gå till skolmaten.
- Rektorn får en påse pengar. En del av elevpengen går till lunch och mellanmål i grundskolan och till lunch i gymnasiet.
Det är antalet elever på skolan som avgör hur stor budgeten blir. Men matbudgeten brukar enligt Celinder ligga på omkring 10-20 kr. En summa som enbart innefattar matens råvaror. Vad som sedan serveras är upp till skolan.
- Varje skola gör sin egen matsedel utifrån de gemensamma riktlinjerna.
Just nu pågår omvalet av gymnasie inför höstens skolstart. Kvalitén på skollunchen är en av aspekterna som kan tas i åtanke när man väljer vilket gymnasie man vill gå på.
Fråga: Tror du att kvalitén på skollunchen har en stor betydelse när det gäller valet av gymnasie?
- Jag vill ju tro det. Jag vill tro att maten kan vara ett konkurrensmedel. Det sätter matens betydelse på kartan.
