När onlineklassen sätter igång ska alla elever vara på plats för uppropet, ibland sker det via digitala namnlistor i ett gemensamt chattrum.

Utöver det vanliga skolarbetet ska ofta en mindre uppgift lämnas in innan lektionen är slut, för att säkerställa att eleven studerar under lektionstid. Missas inlämningstillfället får du frånvaro.

Lektionerna avslutas med ännu en närvarokontroll och ibland även extrafrågor som bekräftar att eleven till exempel läst det som ska ha lästs.

– Jag känner mig mer stressad nu än innan, kontrollerna och extrauppgifterna gör det svårt att komma igång med arbetet, säger Malin Fröberg.

Hon tillägger att många elever får en känsla av att kraven ökar. Med mer eget arbete utöver de nya extrauppgifterna för närvarokontroller samtidigt som mindre individuell hjälp är tillgänglig blir stressen stor hos många.

– Alla kontroller gör oss bara stressade. I längden är det ju bara vi elever som påverkas om vi inte arbetar. Lärare borde våga lita mer på oss elever, säger Malin Fröberg.

Ytterligare en åtgärd som behöver göras enligt Malin Fröberg är att säkerställa den individuella kommunikationen mellan elev och lärare. Hon menar att undervisning online kan göra det svårare för elever att våga avbryta för att ställa frågor, och att hjälpen ofta kommer försent eller inte alls. För att lösa detta föreslår hon korta pauser under lektionstid där elever får möjlighet att yttra sig.

Distans inte bara dåligt

Vardagslivet under coronakrisen ser också annorlunda ut för många. Vanligtvis börjar dagen redan klockan sex eller halv sju på morgonen, men när skolbänken plötsligt befinner sig i sovrummet kan det innebära en sovmorgon på upp till två timmar för många elever.

– Jag har väldigt dåliga sovvanor, då hjälper det mycket att jag slipper pendla till skolan varje dag. Det känns som att jag presterar bättre, säger Malin Fröberg.

En studie på ungdomars sovvanor som gjordes av Borås Högskola visade att över hälften av ungdomarna sov mindre än den rekommenderade sovtiden på åtta timmar per natt. En annan positiv effekt som distansundervisning kan ha är på vissa elevers matvanor.

– Det är många som inte får i sig tillräckligt mycket mat i skolan. Speciellt om du precis som jag är kräsen med maten. Det har blivit mycket bättre nu, säger Malin Fröberg.

En del rutiner kan också ha påverkats negativt av distansundervisning, som social kontakt och daglig fysisk aktivitet. Brist på dessa har enligt Karolinska institutet stor påverkan på psyket och kan leda till ökad stress eller depression.

Att undkomma stressen

På Malin Fröbergs gymnasieskola har klasserna erbjudits motionspass online för att hålla motionen igång. De frivilliga klasserna hölls på loven av idrottslärare där elever gemensamt kunde träna live framför datorn. Detta gynnade både den dagliga fysiska aktiviteten samt den sociala kontakten, och därmed psykets välmående.

– När läraren stod där framme och gav oss övningar som om vi vore en grupp kändes det som att kompisarna stod bredvid mig. Det var jättekul, säger Malin Fröberg.

Men hon poängterar också att visst är sömn, mat, motion och social kontakt viktigt, men att minska på kontrollfrågorna och extrauppgifterna är det som kommer göra mest skillnad. För att stressen ska minska menar hon att det är lärarnas uppgift att börja lita mer på sina elever och våga lossa på kopplet.

– De måste börja lita på att vi kan ta ansvar, säger Malin Fröberg.