Var fjärde år får elever över hela världen genomgå lästestet Pirls. Resultaten från 2021 är nu publicerade för första gången, och de svenska elevernas resultat ger en dyster bild.
544 poäng fick eleverna 2021. En märkbar försämring från den förra studien 2016, där de svenska eleverna fick 555 poäng.
– Sammantaget ser vi att de svenska resultaten har försämrats, men detta har vi gemensamt med andra deltagande länder, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
De flesta länder har ett sämre resultat 2021 jämfört med 2016. Man bör även komma ihåg att Sverige fortfarande ligger bland de tio bästa länderna i mätningen.
Förlorad undervisning
Föga förvånande menar många att pandemin är att skylla för de sjunkande siffrorna. Rektorer från världen över menar att undervisningen stannade upp under pandemin, enligt studien.
I Sverige valde man dock att hålla skolan öppen för de yngsta eleverna. I studien framgår även att svenska rektorer vittnar i lägre utsträckning om att undervisningen drabbats för dessa årskullar.
Det går inte att säga exakt om pandemin står till svar för de svenska elevernas tapp. Men enligt skolverket är det en av orsakerna.
Nedgången är i samma storleksordningen som i andra närliggande länder. Detta enligt Dirk Hastedt, chef för forskarorganisationen IEA som leder Pirls.
– Det jag finner mer slående är skillnaden i läsresultat beroende på elevernas sociala bakgrund, säger han till TT.
Familjen är avgörande
Enligt Hastedt är finns det ett mönster i de flesta länder att barn vars föräldrar är välutbildade klarar sig bättre när det kommer till läsförståelse. Barn från mindre privilegierade hem får det desto svårare. Denna poängskillnad är fortsatt stor bland de svenska eleverna.
Peter Fredriksson på Skolverket delar Hastedts bild.
– Vi är bekymrade på Skolverket över att vi har en segregerad skola och en bristande likvärdighet i skolan. Den här studien bekräftar den bilden vi hade tidigare och förstärker den till och med, säger han.
Skillnaden mellan de högst och lägst presterande elverna är rekordstor, enligt skolverket.
– Norge har också en ökad skillnad, men övriga länder visar inte någon signifikant förändring sedan 2016, säger Skolverkets projektledare Cecilia Stenman.
Det finns även en stor skillnad mellan pojkar och flickor. Där pojkarna presterar hela 15 poäng sämre i studien.
- Pojkars sämre läsförmåga är ett välkänt och globalt problem. Kanske bör vi tala om en förlorad generation pojkar, snarare än en förlorad generation pandemidrabbade elever, säger Dirk Hastedt.
