Utmed fotbollsplanerna på Hjorthagens IP går vännerna Matilda, Hanna, Filippa och Anna. De skrattar när de inser att de alla råkat matcha i mörkblå träningskläder, och slår sig ned på stentrappan som likt en läktare har utsikt över spelet som pågår. Tillsammans studerar de sista året på naturprogrammet, men de har en till sak gemensamt: de brinner för föreningsidrotten.
När de spånade idéer för deras kurs i entreprenörskap blev valet därför självklart – de skapade ett företag som säljer begagnade föreningsidrottskläder. De har alla en idrottsbakgrund inom fotboll, innebandy, basket och cheerleading. Utöver hälsofördelar lyfter de fram just gemenskapen som det bästa med att vara med i en förening.
– För oss har det varit så mycket mer än bara idrott, säger Matilda.
I mars publicerade Rädda Barnen en sammanställning av en Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska situation som visar att fritidsaktiviteter är något som många föräldrar har svårt att ha råd med. Var fjärde ensamstående förälder med en lägre inkomst har inte haft råd att låta sitt barn börja på en fritidsaktivitet. Detta trots att många av barnen vill delta i exempelvis en sport. Rapporten visar också att det inte finns många fritidsaktiviteter som kostar lite eller är gratis.
Anna Setzman på Riksidrottsförbundet berättar att hur dyrt det är att vara med i en förening kan skilja sig åt på grund av flera anledningar: om man bor i en stad eller på landet, vilken sport man spelar och vilken utrustning man behöver. Hon berättar att det är svårt att säga om det har blivit dyrare att vara med i en idrottsförening, men att det finns vissa tendenser.
– Hallar, anläggningar, hyror: allt sådant är dyrare. Utrustning, allt som man behöver är dyrare.
Hon berättar att det görs satsningar för att föreningsidrott ska bli mer tillgängligt. Många idrottsförbund tar egna initiativ för att göra det billigare att delta. Vissa förbund har fonder till personer som inte har råd att vara med. En del föreningar anordnar också bytesdagar för kläder och utrustning.
– Det görs ganska mycket, men det är fortfarande svårt.
Tjejerna delar en liknande bild. De har pratat med flera ledare inom föreningsidrotten som berättar att de försöker göra saker för att få ned idrottskostnader, men att resurser och tid inte alltid räcker till.
Hanna säger att de själva är medvetna om de höga priserna för att vara med i en förening.
– Medlemsavgiften för ett år kan ligga på runt femtusen, och sedan ska du ha shorts, t-shirt, långärmad byxa och tröja, jacka och underställ…
Många unga hinner också växa ur sina idrottskläder snabbt.
– Det är väldigt sällan du har en uppsättning kläder som du köper och använder tills de inte går att använda mer, säger Anna.
Hanna lägger till:
– Och utöver det åker du på cuper, och det är ganska vanligt att det bara ges ut som en avgift till föräldrarna. Det kan vara allt mellan två- till sextusen.
Deras UF-företag samarbetar med flera idrottsföreningar i Stockholm och samlar in begagnade eller överblivna kläder som de sedan säljer för ett rabatterat pris. Tjejerna berättar att de fått bra respons från både föreningar och föräldrar, något som drivit arbetet framåt.
– Hela tanken med föreningslivet ska vara att det är tillgängligt för alla, säger Anna.
Anna Setzman från Riksidrottsförbundet berättar att det finns flera fördelar med att vara med i en förening. Unga får chans att röra på sig, utveckla sitt ledarskap och få en stark gemenskap.
– Man får ett sammanhang utanför familj och skola.
Gemenskap är ett ord som tjejerna också återkommer till. När de berättar om sina finaste idrottsminnen; vattenkrig efter en fotbollscup, vinst på innebandystraffar och en basketboll som hamnar i korgen precis när slutsignalen tjuter - är det sammanhållningen som varit det viktigaste.
– Det är så synd att folk missar det på grund av ekonomiska förutsättningar, för det är något som jag har tagit lite för givet under min uppväxt, säger Matilda.
Att driva företag tar mycket tid. Men att arbetet de gör är viktigt, det känns självklart. På UF-mässan i Stockholm vann tjejernas företag pris för social hållbarhet och samhällsnytta, något som de ser som ett kvitto på att de har lyckats med deras idé.
– Det hade vi aldrig trott när vi startade i början av året, säger Matilda.
En hel del timmar i veckan går åt till arbete.
– Vi är väldigt bra kompisar, så det är inga problem att träffas, säger Filippa.
