Nyligen släppte Läkaresällskapet en rapport om barn och ungas mentala ohälsa. Rapporten presenterar fem förbättringar samhället kan göra så att ungdomar kan börja må bättre. Enligt Josef Milerad, som är ansvarig för rapporten, har teamet bakom rapporten i så lång utsträckning som möjligt tagit hänsyn till vad ungdomarna själva säger om sitt mående.

Josef Milerad menar att dessa förslag kan göra mycket gott, utan någon drastisk förändring i skollagen, annan lag som reglerar skolans arbete, eller elevernas vardag. Kristina Taylor, ordförande för Psykologförbundet, håller inte med. Hon är rädd att läkaresällskapets förslag lägger för stort ansvar på skolan.

— Förslagen saknar helhetsperspektiv. Ungas mentala hälsa i samhället är en väldigt komplex bild. Det är viktigt att skolan samverkar med andra delar av pusslet. Det gäller att alla bidrar till samma mål, säger hon.

Josef Milerad menar däremot att skolan är den naturliga utgångspunkten.

— Skolan ska inte lösa problemet. Alla barn behöver nås, och skolan når alla barn. De elever som har det sämre ställt går inte till läkare eller psykologer. Betygen och läroplanen bidrar till problemen, så de måste också åtgärdas, säger Josef Milerad.

Det har också uppstått frågor om huruvida förslagen överhuvudtaget går att genomföra.

— Det är inte realistiskt att lägga allt detta ansvar på skolan och lärare. Isåfall måste man skriva om hela skolans uppdrag, säger Kristina Taylor.

— Jag är helt övertygad om att det kommer gå, säger Josef Milerad. Förslagen har fått genomslag från skolpersonal, rektorer, och socialtjänsten. Jag tror att vi kommer ha genomfört hälften av förslagen inom ett år.