Du sätter på vattnet i duschen, men innan du tar av dig kläderna släcker du lampan. När du vaknar på morgonen funderar du över vilken t-shirt du mår minst dåligt av idag. Speglar? Nej tack. Varje gång du gäspar påminns du om att du är i fel kropp. Du undviker att söka jobb, dejta och träffa nya människor för att varje person är någon du senare ska komma ut till. Och grejen är att du inte vet hur de kommer att ta emot dig. Så beskriver Lucas och Sasha tiden innan de förstod att de är transpersoner.
– Jag ville bara bli klar och leva ett normalt liv, säger Lucas.
RFSL skriver på sin hemsida att det tar fem till åtta år att ändra juridiskt kön. Det är år där man vaknar varje dag, säger Sasha. Han beskriver tiden som ett ingenmansland där vardagliga saker som att signera med bank-ID, gå till vårdcentralen och handla på Systembolaget skapar stress. Varje gång han visar sina ID-handlingar känns det som att komma ut. Det är kanske en av anledningarna till att transpersoner löper sex gånger större risk att bli inlagda efter självmordsförsök, enligt en studie från KI.
Den 17 april röstar riksdagen om nya könstillhörighetslagen. Idag måste personer som vill ändra juridiskt kön eller få könsbekräftande vård gå igenom en process som Socialstyrelsen ansvarar för. Personerna måste träffa psykologer och läkare för att uppfylla de krav som finns. Eftersom fler ansöker om att genomgå processen, har väntetiderna blivit längre. Lagförslaget vill korta ner på väntetiden, genom att dela upp processen i två. En juridisk och en medicinsk process eftersom det finns de som bara vill ändra sitt juridiska kön. Men förslagets mest omtalade förändring handlar om att sänka åldersgränsen för att ändra sitt juridiska kön från 18 till 16 år.
Brevet från Socialstyrelsen
Det är en månad kvar till studenten när Lucas får ett brev från Socialstyrelsen. Han river upp brevet snabbt och blir lycklig. De godkänner hans ansökan om att ändra juridiskt kön. Han är lycklig för att då kommer könet han vill ha stå på betygen. För honom var skolan värst. Även om klasskompisar backade honom fanns det dem som benämnde honom fel, speciellt en vikarie.
Sasha vågar inte öppna brevet på gatan. Han har redan genomgått hormonbehandling och opererat bort brösten men tänker att man ändå aldrig kan vara säker. Stå och böla på gatan? Glöm det. Han rusar upp till lägenheten, öppnar brevet och ger det till pojkvännen. Samtidigt som pojkvännen läser brevet läser Sasha av pojkvännens grimas. Han blir också godkänd och lättad.
En lycka inte alla delar
Förslaget har väckt stor debatt. LHB-förbundet, ett förbund för homo- och bisexuella, skrev ett debattinlägg på Aftonbladet. De ser en risk med att vissa som söker sig till transvården egentligen är homosexuella, och att transvården uppmuntrar till att de är transpersoner.
Den tanken delas av föreningen Detransinfo. På Expressen berättar 11 personer att de gått genom hela transprocessen men ångrat sig. Eftersom transvården uppmuntrade dem till att vara transpersoner när de egentligen var homosexuella. Och det är många fler, säger de.
Lagförslaget kan göra en säkrare
Mika Hammar är styrelseledamot i RFSL Stockholm. Även om hon vann priser som konstnär, jobbade på reklambyrå i USA och idrottade kändes något fel. Hon trodde först att hon var homosexuell. Sen blev hennes bror skjuten.
– På hans sjukhussäng tänkte jag “nu kanske han försvinner. Jag fick kanske aldrig visa vem jag är”.
I och med att information om transpersoner blev mer allmänt fattade hon. Då satsade hon allt.
Antingen går jag fullt ut eller så hoppar jag.
Mika Hammar säger också att om åldersgränsen sänks till 16 år kan man landa i att först ändra sitt juridiska kön. Sen fundera på könsbekräftande vård. Hon kallar diskussionen för den nya frontlinjen. Först var det kvinnors rättigheter, sen var det homosexuellas och nu är det transpersoners.
Ni som är emot förslaget - chilla
Caroline Sörgjerd, jurist som forskat inom juridik, säger samma sak. Hon har forskat om och analyserat olika HBTQI-lagar. Sverige var först i världen att införa en könstillhörighetslag, men sedan dess har det stått still. Sörgjerd säger att debatten alltid ser likadan ut.
Den tenderar att mötas av en storm. Ofta i ett vattenglas.
I våra grannländer har det blivit lättare att ändra juridiskt kön och få könsbekräftande vård. Där har det funkat bra, säger Sörgjerd.
– Det här är egentligen inte någon jättestor reform, men det betyder mycket för dem den handlar om.
Hon säger också att fördelarna med lagförslaget väger tyngre än riskerna.
För Sasha är möjligheten att få ändra sitt juridiska kön som en typ av uppbackning av staten.
– Om folk inte vill ta en på allvar så vet man att man har lagen på sin sida och bara kan skita i dem, säger Sasha.
