Solen får de ljusa fasaderna vid Ängbyplan i Bromma att lysa. Överallt går ungdomar som precis slutat skolan. Bland dem finns Ebba Lundström, Nova Netterberg och Nora Hüttner. På vardagarna måste de lämna sina telefoner i skåpet i skolan, men på helgen kan de kolla på TikTok upp till åtta timmar per dag.

En källa till jämförelse

De använder ofta TikTok för inspiration. Där finns konton som visar kläder och skönhetstips. Ibland visar användarna kläderna på sig själva. Det blir då lätt att jämföra sig. Särskilt när de användare som får flest likes ser likadana ut, och man gärna vill passa in.

– Man kanske ser någon med en snygg tröja som visar magen, då kan man känna att man måste ha en likadan mage för att kunna ha på sig en likadan tröja, säger Ebba.

Den perfekta sommarkroppen

Solen skiner in genom det stora fönstret och sommaren gör sig påmind. En årstid för bad och sol, men också för Tiktoks om träning och kost. Ofta handlar det om att få den perfekta kroppen inför sommaren. Många användare visar vad de äter och hur de tränar.

– De är oftast väldigt smala. Många känner säkert ännu större press när man ser hur många komplimanger de får i kommentarerna, säger Nora.

Nova fortsätter.

– Det känns som det finns mycket innehåll på Tiktok om hur man ska se ut som kan leda till ätstörningar som påverkar så mycket, säger hon.

Svårt att prata om både för vuxna och barn

Trots att de är fler som jämför sig är ämnet svårt att tala om. De kanske hade vågat diskutera jämförelse mer öppet om en lärare tar upp ämnet. Men i de tidigare diskussionerna som lärarna har startat om sociala medier upplever kompisarna att fokuset hamnar fel. Oftast tar de bara upp att man inte ska tro på nyheter på sociala medier.

– Det är synd, för de tar inte upp utseende och jämförelse. Hade vi diskuterat jämförelse så hade vi kanske kunnat se att det inte är fel på oss, bara på hur vi tänker, säger Nova.

Jämförelsen kryper nedåt i åldrarna

För det mesta är de medvetna om att de jämför sig, och de stannar vid jämförelsen. Men ofta hamnar innehåll om kropp och utseende i ”för dig”-flödet hos personer yngre än de själva. Detta är något som skolan borde prata mer om, tycker Ebba.

– Det finns ju till och med nioåringar som tittar på sånt och tänker att de måste se ut så, när deras kroppar inte ens är färdigutvecklade, säger hon

Det är inte bara Ebba som har lagt märke till att jämförelsen tycks krypa längre ner i åldrarna. Det märker även riksorganisationen mot ätstörningar, Frisk & Fri. En förändring som av olika anledningar inte alltid syns i statistiken, men som märks bland dem som söker stöd.

– Vi märker också att jämförelsen och fixeringen vid utseende ofta går så pass långt att det utvecklas en ätstörning, säger Maja Engström, digital kommunikatör på Frisk & Fri.

Stor skillnad i nu och då

Förut var ofta tidningar den främsta källan till jämförelse. Men idag bär vi med oss obegränsat med sådant innehåll i bakfickan. Innehållet vi ser idag tar aldrig slut, till skillnad från tidningar. Jämförelsen tar aldrig paus, vilket delvis säkerställs av algoritmerna. Som ser till att liknande videos hamnar i ens “för dig”-flöde.

– Det är väl toppen om man bara får upp innehåll som är bra för en. Men när det kommer till just mat, träning och kropp så ser vi ett stort mörker på TikTok, säger Maja.

Algoritmernas uppgift är att hålla oss kvar

En algoritm är som en slags instruktion för hur någonting ska göras; hur input ska omvandlas till output. Input till en maskininlärningsalgoritm skulle kunna vara tusentals bilder med katter, där katterna är markerade. Tillräckligt många bilder gör att algoritmen kan peka ut katter i nya bilder. Men input kan också vara vilka inlägg du gillar. Utifrån den datan kan algoritmen hitta mönster och förutse vilka inlägg du kommer gilla härnäst. Detta blir algoritmens output, förklarar Henrik Boström, professor i datalogi vid Kungliga Tekniska Högskolan.

– Plattformarna är ofta optimerade för att hålla kvar en för att generera mer intäkter. Än så länge ingår det nog inte i den optimeringen att egentligen göra människor klokare, eller mer reflekterande, säger Henrik.

Svårt mönster att bryta

Det är dock möjligt att förändra sitt flöde. Genom att snabbt bläddra förbi sånt innehåll som är dåligt för en, menar Maja. De tre kompisarna har även märkt av en ny trend, som går ut på att vissa användare skapar även så kallade “safe spaces” på sina konton. Där kan man diskutera jämförelsen. Att förändra sitt flöde är dock en svår process.

– Många kollar ju på det för att det kanske är så man vill se ut egentligen. Man vet att man kommer må dåligt över det man själv har, men man kan inte riktigt hjälpa det, säger Nora.