Sveriges försvars- och säkerhetspolitik genomgår för närvarande en av de största förändringarna i modern tid. Landet har nyligen anslutit sig till NATO och därmed lämnat över 200 år av alliansfrihet bakom sig. Denna förändring sker mot bakgrund av Rysslands invasionskrig mot Ukraina, vilket inte bara utgör ett hot mot Ukraina utan också mot stabiliteten i hela västvärlden.
För att möta dessa utmaningar och stärka det svenska försvaret föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en ökning på totalt 300 miljoner kronor i vårändringsbudgeten.
Utöver det föreslår tidöpartierna att förbandsanslaget ska utökas med 900 miljoner kronor genom omfördelningar inom försvarsbudgeten. Pengar som ska stärka försvarets uthållighet och tillgänglighet.
Mellan 2023 och 2024 har Sveriges försvarsbudget ökats med 27 miljarder kronor, vilket innebär att Sverige uppfyller kravet från NATO om att spendera minst två procent av bruttonationalprodukten på försvaret.
Sverige fortsätter expandera värnplikten
2017 återinförde Sverige allmän värnplikt för första gången på nästan ett decennium. I år kallar Plikt- och prövningsverket 27 900 killar och tjejer födda 2006 till mönstring. En ökning med 465 procent jämfört med 2017 då plikten återinfördes. Det är också en ökning på ungefär 14 procent jämfört med året innan då 24 398 kallades.
Det första steget till en grundutbildning med värnplikt är att besvara mönstringsunderlaget som i januari skickades ut till drygt 110 000 ungdomar födda 2006.
De som efter mönstringen väljs ut att genomföra grundutbildning med värnplikt är de som bedöms ha bäst förutsättningar för respektive utbildning. Både fysiska och psykiska förutsättningar påverkar bedömningen. Cirka 8 000 ungdomar kommer att genomföra grundutbildning med värnplikt 2025-2026.
