Sydsamisk sommarkurs avslutad – viktigt för språket

Kursen är en nybörjarkurs på grundnivå där eleverna har fått öva på enkel grammatik, men även muntlig och skriftlig språkfärdighet.

– Vi har övat på lite grundläggande saker. Hur man hälsar och hur man för en dialog. Hur man pratar om sin släkt, sitt jobb och sin familj, säger David Kroik.

Han är kursansvarig för Mittuniversitets sommarkurs i sydsamiska. De som sökt kursen är både personer med samiskt ursprung, men även de som kommer i kontakt med språket på sina arbetsplatser, berättar han.

– Det är en del personer som är samer, och en del med samisk bakgrund som har upptäckt att de har samisk släkt. Sen är det även de som jobbar på till exempel förskolor, eller andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med barn och äldre som ska ha omvårdnad eller utbildning på samiska, säger han.

Han tror att den här typen av kurser hjälper det samiska språket att överleva, men att man även behöver till exempel förskoleutbildningar och andra insatser.

– Om det offentliga samhället och det samiska samhället agerar för det så tror jag det finns goda chanser för att ta sydsamiskan in i framtiden.

Hur mår det sydsamiska språket i dag?

– I vissa områden i Norge finns det familjer som aktivt pratar samiska inom familjen, och på några ställen i Sverige också. Och så finns det väldigt många, de flesta egentligen, som är assimilerade och har blivit helt svensktalande och inte kan någon samiska alls även om det är deras föräldrar eller morföräldrar talade det. Det är hög tid att ge utbildning på bred nivå helt klart, säger David Kroik.

Sydsamiskt kulturcentrum

Emma Olofsson jobbar på det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i Östersund. Där finns ett museum med flera olika utställningar, och de arrangerar även olika evenemang med koppling till sydsamisk kultur.

Hon föddes i Vilhelmina 1982 i en familj som endast pratade svenska under hennes uppväxt. När hennes mamma och moster själva tog tag i deras samiska identitet i slutet av 1980-talet, läste hennes moster bland annat en språkkurs i Vilhelmina, och lärde ut språket till Emma och hennes syskon.

– Hon var den som tog tillbaka språket igen i vår familj. Jag fick lära mig att att hälsa och lite småord och tyckte det var jättekul. Jag var tio år då, så det var ganska sent. Innan det visste jag inte ens om att samer pratade ett annat språk.

På gymnasiet tog det stopp för henne, berättar Emma Olofsson. Hon försökte senare öva upp sin samiska på egen hand med böcker, på biblioteket, på youtube, men hon kände alltid att det var för mäktigt att ta en kurs i.

– Men sen när jag själv blev mamma kände jag att nu måste jag kanske ta tag i det mer. Så därför fick mina barn valet om de ville lära sig sydsamiska, och det ville de.

Språkundervisning i skolan

Det senaste året har dottern gått i skolan i Vilhelmina. Där har hon i stället kunnat läsa språket som ett c-språk.

– Det är väldigt tufft för de här barnen. När man får den här språkundervisningen så är det ju efter skoltid. Och det är klart, man blir trött efter att ha gått i skolan en hel dag. Så hon känner att det var ett uppsving när hon flyttade till Vilhelmina och kunde läsa det under skoltid. Jag är så stolt och glad. För det är ett språk som har försvunnit från vår släkt.

Emma Olofsson tyckat att den typen av kurser som Mittuniversitet hållt under sommaren är jätteviktiga. Bland annat för att man synliggör möjligheterna för övriga som får nys om det.

Enligt Emma Olofsson är det viktigt att språket syns på skyltar i Östersund och de olika kommunerna i Jämtland. Det visar för barn i att språket finns, och att det finns möjligheter att använda det i vardagen när det finns öppet.

– Det är tydliga signaler för oss som inte tagit tillbaka språket helt och hållet, att det finns. Det finns här. Det är på riktigt.

Språkets betydelse

David Kroik säger att språket är viktigt för de som själva är samer och vill ha med sig det in i framtiden. Han nämner att det är betyder mycket för den samiska självkänslan.

– Men det är också lite grann av en upprättelse att få tillbaka någonting man berövats under så många generationer. Man måste ju se det utifrån flera generationer. Det är en del av att läka de såren. Det tar tid att reparera.

Kursen på universitet ser David Kroik som ett litet steg, men ett steg framåt. Den stora utmaningen är att hitta fler som kan lära ut språket.

David Kroik är nöjd med kursen under sommaren. Han berättar att det varit en positiv stämning i gruppen, och han är optimistisk inför framtiden.

– Det har varit nöjda studenter, kursen har fyllt sitt syfte.