Svalt intresse för att hålla EU-skolval i Sverige

Runtom i landet röstade 87 000 högstadie- och gymnasieelever i skolval i veckan. Men majoriteten av Sveriges elever fick aldrig någon chans att rösta – deras skolor struntade helt enkelt i att hålla något val.

Bara 422 svenska skolor höll val. Totalt finns över 3000 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige
Bara 422 svenska skolor höll val. Totalt finns över 3000 högstadie- och gymnasieskolor i Sverige

Det är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som har presenterat statistiken och valresultatet från EU-skolval som hölls på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

Myndigheten har i uppdrag att bistå skolor som vill hålla val med allt som hör en vallokal till. Allt ska se ut som en autentisk vallokal, och MUCF tillhandahåller skolorna som anmält sig med valsedlar, valurnor och röstbås.

Skolornas intresse för att hålla EU visade sig dock vara ganska svalt. Av 1300 gymnasieskolor och drygt 2000 högstadier i Sverige var det 422 skolor som hade anmält sitt intresse.

Lena Nyberg, MUCF:s generaldirektör, är mycket bekymrad över att så många elever inte fick möjlighet att rösta.

– Det är verkligen sorgligt att inte fler skolor och kommuner har tagit ansvar för att hålla val. Skolvalet är en möjlighet för unga att få prata om demokrati och partipolitik, men också att lära sig hur man faktiskt röstar. Nu var det väldigt många elever som inte fick chansen, säger hon.

”Sorgligt”, säger Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Lena Nyberg om att så få skolor höll EU-val.
”Sorgligt”, säger Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Lena Nyberg om att så få skolor höll EU-val.

Generaldirektören påpekar att valdeltagandet i det ”riktiga” kröp över 50 procent med mycket liten marginal, och att EU-valen i skolorna hade ett större deltagande. 55 procent av eleverna på de skolor som deltog, röstade.

– Det är värt att nämna, att eleverna var mer intresserade av att rösta än den vuxna befolkningen. Men 55 procent är ju ändå en låg siffra, och det understryker ytterligare varför det är så viktigt att hålla val i skolorna och att ha samtal i skolorna om politik i allmänhet, och partipolitik och EU-politik i synnerhet.

Samhällsläraren Love Casserfelt anordnade valet på hans skola tillsammans med sina samhällsklasser i tredje ring.
Samhällsläraren Love Casserfelt anordnade valet på hans skola tillsammans med sina samhällsklasser i tredje ring.

Love Casserfelt är samhällslärare på ett gymnasium i Nyköping, och var ansvarig för det val som hölls på sin skola. Han tycker att det är en självklarhet att skolor ska anordna val åt sina elever, av två skäl:

– Det ena är att eleverna ska lära sig hur demokratin fungerar, och att valen har en viktig funktion i den. Det andra är att eleverna ska få en färdighet i hur man röstar. Man ska veta hur det går till i en vallokal, säger han.

Innan valdagen diskuterades EU och EU-politik på lektionerna i samhällskunskap, och de politiska partiernas ungdomsförbund besökte skolan under en dag för att informera, diskutera och debattera.

Love Casserfelt tycker att eleverna verkar uppskatta att få möjlighet att rösta.

– Många tycker att det känns högtidligt att få rösta. Att få göra sin röst hörd. Själva röstningsprocessen och att den är så autentisk är något som många elever tycker är lite häftigt. Man ska inte underskatta hur viktigt skolvalet är för många elever.

Lena Nyberg menar att oviljan att hålla val i skolorna är en del av en större trend: Skolorna vill inte ha politiken i skolan.

– Man vågar inte. Man har börjat undvika politiken, och att ha ett politiskt samtal, av rädsla för konflikter.

– Det du gör är att du lägger locket på demokratin, säger Lena Nyberg.

Ämnen i artikeln
Mer från Nyheter