Snart kommer ny rödlista – fem hotade arter i Sverige

Publicerad 13 april 2025

Fjällräv – starkt hotad

Foto: Gorm Kallestad / TT

Många tänker på krisen med hotade arter som ett globalt problem. Något som kanske händer någon annanstans. Sverige är dock påverkat i högsta grad. Från SLU kommer snart en ny rödlista som visar svenska arters utdöenderisk. En lista som väntas vara allt annat än ljus.

– Vi är på väg åt fel håll och jag är orolig för framtida generationer, säger fältbiolog Sackarias Bergenstråhle.

Fältbiolog Sackarias Bergenstråhle är engagerad för arternas överlevnad.

Ett stort problem med artdöden i Sverige är att man bara kan kartlägga hotade arter som människan redan känner till. Det finns därav ett enormt mörkertal av okända arter som dör ut utan att vi vet om det. Detta menar Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid SLU, med fokus på artdöd och upptäckt av nya arter.

– I Sverige är grovt uppskattat en tredjedel av alla arter fortfarande oupptäckta. Många av dessa kommer att försvinna innan någon ens har beskrivit dem, säger Tomas Roslin.

Markägare kan göra mycket

På frågan om vad vi kan göra åt problemet nämner Tomas Roslin både allmänheten, företagen samt markägarna. Väldigt stora delar av Sverige är idag privatägt. Enligt Tomas måste vi börja ”dela landskapet” med andra arter. Vi har enligt honom trängt ut olika arter genom att ta en stor del av landskapet i anspråk för oss själva.

– En tredjedel av markytan borde lämnas lite i fred och inte brukas så hårt. Markägare i Sverige kan ju själva bestämma hur mycket man vill underlätta för arter, säger Tomas Roslin.

Professor Tomas Roslin tror att det vi gör nu kommer att påverka världen redan under vår livstid.

Foto: Jenny Svennås-Gillner / SLU

Att uppmuntra till hållbart jordbruk

En person som delar synen att vi bättre måste skydda skog som har få spår av mänskliga aktiviteter, så kallad naturskog, är Cajsa Björkén, naturvårdsspecialist på Upplandsstiftelsen. Skogsbruk, intensifierat jordbruk och igenväxning av äldre ängs- och betesmarker är enligt Cajsa Björkén de största hoten mot biologisk mångfald.

– För att kunna bevara de hotade arterna i landskapet måste vi dels sluta hugga ner naturskogar och dels uppmuntra ett jordbruk som gynnar biologisk mångfald, säger Cajsa Björkén.

Att hjälpa alla typer av arter

Hon anser att vi exempelvis kan låta djuren beta på naturbetesmarker och inte på åkrar. Cajsa menar även att skogsindustrin ofta pratar om sina hjälpinsatser för biologisk mångfald men poängterar samtidigt att de då ofta hjälper snabbrörliga arter som faktiskt kan anpassa sig, vilket är en enkel väg att gå. De pratar inte eller gör insatser för arter som tar väldigt lång tid på sig att må bra.

– Skogen klarar sig bra utan människan, säger Cajsa Björkén.

Naturvårdsspecialist Cajsa Björkén menar att vi måste uppmuntra jordbruk som gynnar biologisk mångfald.

Foto: Flora Björkén

Markanvändningen är det största hotet

En organisation som faktiskt kan påverka och som har fått mycket kritik för att göra för lite är Naturvårdsverket. Maria Widemo, enhetschef på artenheten på Naturvårdsverket menar att de har ett antal verktyg till sitt förfogande. De har idag cirka 130 program med cirka 280 arter totalt. Där beskrivs behoven, de största hoten och vilka åtgärder som förhindrar att läget förvärras. Hon håller dock med om att markanvändningen är det största hotet mot svenska arter tillsammans med klimatförändringar och invasiva arter.

– Efter torksommaren 2018 gick dödsstöten för två fjärilssorter i Sverige. Detta ser vi hända med jämna mellanrum, säger Maria Widemo.

Måste vara lätt att göra rätt

Hon menar vidare att Naturvårdsverket ständigt jobbar med att se vad som får bäst effekt samtidigt som de har en begränsad budget som inte alltid räcker till alla projekt som skulle behöva göras. Samtidigt menar hon att staten inte ensam kan lösa dessa problem utan att hela samhället måste hjälpa till. I sin vardag och inom alla branscher måste man tänka på belastningen på den biologiska mångfalden och ge incitament för att företag ska vilja göra förändringar.

– Artskyddet upplevs ibland som ett straff. Därför måste det till större incitament för att göra rätt och även att se hur man kan ta bort skadliga incitament som motverkar skyddet av arter, avslutar Maria Widemo.

Krav ställs för stöd

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet och ansvariga för bland annat att skydda djur och växter inom jordbruket. I ett mejl-svar menar myndigheten att lantbrukare måste följa villkor om ”miljö och klimat, bevara biologisk mångfald, skydda vilda fåglar och växter, hållbar användning av bekämpningsmedel, bevara viktiga naturmarker etc”. Detta för att överhuvudtaget få jordbrukarstöd.

Som svar på frågan om hur stöd och ersättningar utformas inom svensk jordbrukspolitik svarar Jordbruksverket att det är ”ytterst en fråga för EU och vår regering”.