Två gråsvarta och rejäla hyreshus, sex våningar höga, över hundra meter breda, sträcker sig långt ovan trädtopparna. Husen byggdes på rekordtid, det dröjde inte mer än ett och ett halvt år från dess att första spadtaget gick ner i marken tills dess att de första hyresgästerna flyttade in. En av dem var Moa Ljung, 21.
– Det är klart att det var skönt. Nu känner jag mig vuxen på ett sätt som jag inte gjorde tidigare, säger hon.
Moa ställde sig i bostadskön när hon fyllde 18, som många andra i hopp om att en dag bli erbjuden ett förstahandskontrakt för en hyresrätt någonstans i Stockholm. Idag får man i genomsnitt vänta i tio år innan ett sådant erbjudande dimper ner i knät. Därför började hon, efter drygt två år, att titta på andra alternativ.
– Jag kände mig redo att flytta hemifrån helt enkelt. Min mamma och jag tittade på om det var möjligt att köpa en lägenhet men dem är ju inte direkt billiga. Jag kollade också på att hyra en lägenhet i andrahand, men det känns som att man lätt kan bli lurad om man gör det, och det känns orimligt att betala stora summor för en etta, säger hon.
Istället hittade hon en lägenhetsannons via bostadsförmedlingen ¬– en hyresrätt i ett ”Snabbt hus” som var under uppförande vid Råckstavägen – och nappade direkt. Totalt sökte nästan 6000 personer till de totalt 247 lägenheterna som var utannonserade.
Hennes första lägenhet är inte särskilt stor. På ungefär 30 kvadratmeter har kök, vardagsrum och sovrum trängts ihop i en rektangulär form som kantas av en svängdörr i glas, storleken större. Utanför dörren finns en smal balkong. Alla lägenheter i huset ser likadana ut.
– Jag tycker att det fungerar bra, det är tillräckligt stort för mig i alla fall. Jag är mest glad för att jag fått lägenheten. Nu bor jag på mina egna villkor och det är en härlig frihet, säger hon.
Det är bostadsbolaget Svenska Bostäder som hyr ut lägenheterna i Moas hus samt i det andra som står bredvid. Projektet går under namnet Snabba hus, och det uttalade målet är att bygga tillfälliga ungdomslägenheter på ”väntande tomter”, alltså tomter som väntar på ett mer permanent bygge.
– Det här är fabriksbyggda moduler som byggts i ett prefabricerat stomsystem på plats på tillfälligt bygglov, säger Dennis Ericson, projektledare för hyreshusen i Råcksta som stått färdiga sedan december förra året.
Lite förenklat kan man säga att det betyder att husen och lägenheterna är byggda i fabrik för att sedan monteras på plats. Lite som en byrålåda från valfritt möbelvaruhus, lägenheterna är själva lådorna och huset byrån – allt kommer som i ett färdigt paket.
På sådant sätt har byggbolaget kunnat pressa ner priserna och samtidigt snabba upp byggandet. Därför kan Svenska Bostäder erbjuda en, enligt dem själva, rimlig hyra på 5300 kronor i månaden. Hyreshusen står på tillfälliga bygglov och i dagsläget får de högst stå kvar i femton år, men eftersom att de är fabriksbyggda går de att flytta till en annan plats.
Totalt har projektet hittills levererat nästan 530 ungdomslägenheter i Stockholm. De första restes i Västberga under 2016 och har fått en del kritik – bland annat från de boende. Klagomål om regn som tränger sig genom ytterdörrar, trasiga tvättmaskiner och hissar som står stilla.
– Det är sådant som tyvärr händer emellanåt, trots alla kontroller och besiktningar och allt man gör så märker man inte av vissa fel innan man faktiskt sätter byggnaden i bruk. Men de större problemen där ska vara lösta, säger Dennis Ericson.
Bostadssituationen för unga i Sverige är svår, och blir sämre för varje år som går. Trots att det byggs mycket på många platser i landet har de flesta kommuner ett underskott av just ungdomslägenheter. Hyresgästföreningen menar i sin årliga rapport ”Unga Vuxnas Boende” att ungefär 238 000 unga svenskar ofrivilligt bor kvar hemma, och att antalet stadigt ökar.
Emma Nilsson är vice ordförande på jagvillhabostad.nu, en intresseorganisation som höjer rösten för unga människor på bostads- och hyresmarknaden.
– Det är en väldigt ansträngd situation för unga på bostadsmarknaden i Stockholm, precis som på andra platser i landet.
Hon pekar på att en av de starkaste orsakerna till att fler blir kvar hemma hos föräldrarna är att många hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter.
– Vi har bland annat problem med att antalet hyresrätter sjunker. Det är ofta dessa som unga kan efterfråga på grund av bland annat ekonomi. Antalet minskar på grund av att de ombildas eller säljs till privata aktörer, det gör att utbudet försvinner för ungdomar, säger hon.
Jagvillhabostad.nu var en av initiativtagarna bakom konceptet med Snabba hus.
– Det är en möjlighet att få ett tryggt boende med låg hyra. Det är något vi är väldigt stolta över, att unga faktiskt får någonstans att bo.
För tillfället finns det inga fler planer på att bygga liknande hus, av den enkla anledningen att man inte har hittat flera lämpliga platser. Marken i Stockholm är dyr och att få tillstånd för ett bygge kan vara en lång process. Ett planerat Snabbt hus som ska stå i närheten har överklagats av bland annat villaägare i grannkvarteret Norra Ängby. De klagar bland annat på att huset ska stå på vad som anses vara en parkplats och att fler bilar i området kommer bidra till otrivsel.
Moa Ljung, å andra sidan, trivs i sitt nya hem. Lägenheten är modern, grannarna är trevliga och det tar ungefär tjugo minuter med tunnelbanan in till stan. Men om fyra år måste hon flytta ut. Hyreskontrakten i de Snabba husen sträcker sig inte över längre tid.
– Det tänker jag inte på. Då har jag kanske sparat ihop till en egen lägenhet, eller löst boende på annat sätt. Och sen får ju någon annan ung chansen att flytta hit, och det är väl kul, säger hon.
