Skolverkets statistik visar på kompromisser i särskilt stöd

Idag får 64 000 elever i grundskolan särskilt stöd för att klara sina studier, men chansen att få ett sådant stöd är mindre i vissa kommuner jämfört med andra. Det visar färsk statistik från Skolverket som TT tidigare har rapporterat om.

Det särskilda stödet i skolan är en lagstadgad rättighet att ta del av som grundskoleelev i Sverige, förutsatt att man är i behov av det exempelvis för att man lider av psykisk ohälsa, autism, adhd, inlärningssvårigheter eller sociala problem.

När det når en viss punkt där en elev upplever stora motgångar med studierna och ingen anpassad lärarhjälp i klassrummet ger någon vidare effekt, är det lärarnas ansvar att diskutera problemet med skolrektorn, som i sin tur tillsammans med elevhälsan ska utreda om det finns behov av att inrätta särskilt stöd för eleven.

Det är däremot inte alla elever som får sådant stöd. Chansen att få särskilt stöd varierar stort mellan olika kommuner i Sverige, där gapet skiljer sig från 0 till 20 procent.

Av alla landets kommuner har Nybro i Kalmar län gett 19,8 procent av eleverna särskilt stöd vilket är högst andel i Sverige, följt av Örebro läns kommun Hällefors med 19,6 procent. Vadstena i Östergötland hamnar däremot i botten av Skolverkets statistik. Ingen av eleverna i den kommunen har fått särskilt stöd.

Den kommun som hamnar på andra plats i statistiken över antalet elever med åtgärdsprogram är Linköping med 10,3 procent. Medan Skellefteå i Västerbotten med 3,5 procent gör sig jämförbar med västgötska Mölndals 3,7 procent hamnar Kalmar län sammanlagt på 7,8 procent. Alla de återstående 16 kommunerna i undersökningen hamnar under 3 procent.

— Det är svårt att se något mönster i statistiken och skillnaderna kan också vara stora inom en kommun, säger Skolverkets enhetschef Ulrica Dahlén.

Hon tror att många faktorer ligger bakom glappet i statistiken.

— Det skulle vara så att behoven är olika stora. Vi vet att risken för att en elev ska behöva särskild stöd ökar om föräldrarna har låg utbildningsnivå. I kommuner med fler elever med svåra socioekonomiska förutsättningar ökar därmed risken för att fler behöver särskilt stöd. Den andra möjliga förklaringen är att vissa kommuner och skolhuvudmän har bättre rutiner för att upptäcka vilka elever som behöver stöd.

Lärarnas Riksförbund har också gjort en liknande undersökning där man kom fram till att många elever får det särskilda stödet väldigt sent i grundskolan. Vanligtvis i årskurs nio på högstadiet.

Via TT

Antal elever med särskilt stöd i Sverige.
Källa: Skolverket
Antal elever med särskilt stöd i Sverige. Källa: Skolverket
Mer från: Nyheter
Mer från Läget