Enligt Missing Peoples senaste redovisning genomförde de under fjolåret 313 aktiva sökinsatser efter försvunna personer i Sverige. Antalet ärenden om försvinnanden som hanteras av Polisen ökar generellt med åren, enligt statistik från myndigheten. Av de försvunna är det i princip alltid en överrepresentation av personer i åldersgruppen 16-20 år, vilket följdes av gruppen 11-15 år. Anledningen till varför så unga personer försvinner är, enligt uppgifter från Polisregionen Syd, en konsekvens av den kraftigt ökade förekomsten av psykisk ohälsa hos dem.
Ökning av självmord och försvinnanden
Claes Salomonsson är ledamot i Missing Peoples styrelse och har skrivit sammanställningen om förra årets sökinsatser. Han säger att de, liksom polisen, har sett en tydlig ökning på antalet fall kopplat till psykisk ohälsa under de senare åren.
- Det är en betydligt större andel fall som rör ungdomar som försvunnit till följd av deras psykiska ohälsa, berättar han för Läget.
Claes Salomonsson förklarar sin egna teori om anledningen bakom ökningen, baserat på sina erfarenheter och de dialoger han har haft med både polisen och anhöriga till de försvunna.
- Jag är övertygad om att ökningen är starkt kopplad till de förhöjda krav som barn och unga har på sig i dagens samhälle. Särskilt i skolan och när de kommer ut i arbetslivet, för på min tid såg det helt annorlunda ut. När jag var ung, för ca 40 år sedan, var det exempelvis betydligt lättare att få jobb, säger han.
Karolinska institutets (KI) forskningscentrum har på sin hemsida samlat övergripande fakta angående självmord hos unga i Sverige. Där står det bland annat att antalet självmord bland personer i åldersgruppen 15-24 har ökat med omkring en procent varje år, de senaste 20 åren. KI listar även “svårigheter att få ett arbete” och “avsaknad av känsla av samhörighet” som två av de tre vanligaste samhällsfaktorerna som kan leda till självmord.
Unga pressas för att få jobb
En myndighet som delar KI:s uppfattning om att skolans och arbetsmarknadens förändringar leder till psykisk ohälsa bland unga, är Folkhälsomyndigheten (FHM). Petra Löfstedt är utredare på FHM och har arbetat med bland annat forskning om skolbarns hälsovanor nationellt och internationellt. I en omfattande rapport som sträcker sig över 40 år och grundar sig i analyser av data kring barn och ungas mående, framgår det att unga mår allt sämre.
- Vi har undersökt datan i förhållande till skolreformeringar och samhällsförändringar. Vår slutsats är att ungas psykiska mående definitivt samverkar med olika förändringar inom skola och arbetsmarknad, säger hon till Läget.
Vidare förklarar hon att dagens hårda jobbkonkurrens bland unga gör att bland annat betygshetsen späs på och många pressas till bristningsgränsen, då kraven på deras prestationer höjs.
- Skolstress, prestation och psykisk ohälsa har ett starkt samband. Vi menar att det är någonting genomgripande i skolans funktion eller klimat som har orsakat stigningen av den psykiska ohälsan, menar hon.
Lena Nyberg är generalsekreterare för Myndigheten För Ungdoms Och Civilrättsfrågor (MUCF) och bekräftar i ett mail till Läget att kraven på att kraven på arbetsmarknaden har ökat mycket på senare år:
“En hög andel av de unga som är arbetslösa saknar en gymnasieexamen och det gäller särskilt de som är arbetslösa under längre tidsperioder. Vi ser också att svårigheterna för unga som har en funktionsnedsättning ökat över tid och att detta är en grupp som möter betydligt större utmaningar i sin etablering.”, skriver hon.
Sysselsättning kan vara en lösning
Lena Nyberg förklarar att ungefär fyra femtedelar av gymnasieeleverna har tagit examen inom fyra år, men att det varje år hoppar av elever som inte fullföljer utbildningen och därför kommer att ha det tufft på arbetsmarknaden.
“Skolan behöver bli bättre på att fånga upp de unga som behöver stöd i god tid om alla unga ska ges förutsättningar att nå målen under sin skoltid. Vi behöver också förbättra arbetet med att följa upp frånvaro och arbeta mer proaktivt för att förhindra skolavhopp.”, menar hon.
Hon menar att skuldfrågan är komplex och delas mellan skolan och arbetsmarknadens brister, och bör lösas av politiska reformer:
“Man kan slutsatsen att det behövs bättre insatser för att säkerställa att alla unga ges en möjlighet att etablera sig i arbetslivet och här har politiska beslutsfattare givetvis ett ansvar. Det handlar dels om satsningar och insatser under skoltiden, dels om stöd till de grupper av unga som står längst från arbetsmarknaden.”, skriver hon.
Avslutningsvis säger Petra Löfstedt att den effektivaste lösningen på problemet är att höja sysselsättningsgraden hos de unga, men exakt hur det ska gå till har hon inget svar på.
- Det är kanske viktigare än någonsin att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet, trots det är det allt färre som gör det. Någonting måste drastiskt förändras för att vi ska kunna stoppa ökningen av den psykiska ohälsan bland barn och unga. Men, det är svårt för oss att veta exakt vad, då det är ett komplicerat och omfattande ämne med många inblandade faktorer, förklarar hon.
