Skärpta krav

EU:s överenskommelse, som regleras av Förnybarhetsdirektivet (RED), fastslår att förbränning av restprodukter från skogen, som grenar och stubbar, ska räknas som hållbar energiproduktion. Även skärpta krav, där EU:s direktiv för andelen energi som ska vara förnybar till 2030 har höjts från 23 till minst 42,5 procent. De skärpta direktiven i kombination med ökade koldioxidutsläpp möts nu av kritik.

– Det är självklart att vi inte kan förbränna oss ur en upphettningskris, utan förnybarhetsdirektivet borde fyllas med verkligt förnybara källor som sol- och vind, säger Lina Burnelius, projektledare på miljöorganisationen Skydda skogen, till TT.

Ökade koldioxidutsläpp

Världsnaturfonden WWF:s Europaavdelning riktar också kritik mot beslutet, och menar att höjningen av målet till 42,5 procent slår fel om det inte nås via sol- och vindkraft. De fortsätter med att nämna att förbränningen skulle leda till ökade koldioxidutsläpp, något som organisationen Skydda skogen håller med om.

– Om fler skogar i stället får stå kvar och utgöra en fungerade kolsänka är de våra bästa vänner för att motverka klimatförändringarna. Nu kommer direktivet att fortsätta belöna bolag som bränner träd och delar av träden, och på så sätt motverka unionens egna klimatmål, säger Lina Burnelius till TT.

”Hade slagit hårt”

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) är nöjd med beslutet. Hon tror att skogsresterna kommer fortsätta utnyttjas till värme, och att en begränsnad förbränning hade slagit hårt mot den femtedel som restprodukter utgör av fjärrvärmen. Lantbrukarnas riksförbund är även de nöjda och tror att det här kan hjälpa till att fasa ut fossila bränslen.

Enskilt ansvar

Skog som klassas som så kallad “gammelskog” är skyddat i EU, och får därmed inte användas till energiprodukiton. EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) tror att det kommer vara upp till varje medlemsland att avgöra vad som räknas som gammelskog, där det kommer krävas ansvar från länderna att redogöra korrekt.