Senaste undervisningsmetoden i hemkunskap: Podcast

Är det någon skillnad i kvalitet på premium- och lågprisprodukter? Och är den billigare automatisk sämre? Det är ett exempel på de frågor elever i klass 9A på Solbergaskolan i Visby får besvarade denna hemkunskapslektion. Inte med hjälp av böcker eller lärare, utan genom att lyssna på en podd.

Istället för att börja dagen med en klassisk föreläsning trycker läraren Ingrid Huss på ”play”. Ett 12 minuters långt inslag spelas upp för eleverna där inbjudna gäster diskuterar hemkunskap ur olika perspektiv. Är den dyrare pastan verkligen så mycket bättre än den billiga?

I svallvågorna av pandemin och den ökade mängden distansundervisning har det nya undervisningsformatet skapats. Det är på hemkunskapslektionerna i årskurs 7–9 som elever lyssnar på podcast som komplement till böcker och föreläsningar.

– Podd tycker jag är roligare än läroboken. Eleverna har faktiskt skrivit bättre arbeten efter att de har lyssnat på podden, jämfört med när de bara har läst i böckerna, säger Ingrid Huss, lärare i hemkunskap på Solbergaskolan.

Ingrid utvecklar.

– I podden diskuterar de fram och tillbaka, man får höra flera olika vinklar, vilket sedan återspeglar sig i hur eleverna skriver.

– Det eleverna skriver blir mer personligt. Jag upplever att deras egna åsikter kommer fram i en större utsträckning.

Till varje program finns även en lärarhandledning, som gör att innehållet i podcasten går att förankra i kursplanen. Men det unika, som podden lyckas ta fram, som litteraturen inte lyckas med i samma utsträckning handlar om något annat.

– Feeder har roliga infallsvinklar. Till exempel när de tar upp skollunch och reklam, då tar de in sådant som är aktuellt idag – att äta laktos eller att inte äta laktos?

Hon utvecklar.

– Hemkunskap är ett sådant ämne som anses ganska präktigt. ”Man måste vara nyttig”, ”så här ska man göra”, ”man ska spara pengar” och typ ”ta hand om dina rester. Podden gör ämnet lite mindre präktigt.

Ingrid ger ett exempel på ett avsnitt som vanligtvis kan kännas lite mossigt, men som podden lyckas göra aktuell.

– Tallriksmodellen – är den ute? Eller fungerar den fortfarande? Då tar dom upp olika dieter som det snackas om idag och forskningen som finns bakom.

Skaparna av podden är branschorganisationen Livsmedelsföretagen som företräder små som stora företag som pysslar med livsmedel. En av rösterna i podden, Max Berg, förklarar hur de går tillväga när de skapar avsnitten.

– Vi börjar med att spåna fram lite ämnen. Allt ifrån vad som är med i kursplanen till ämnen som vi tycker är intressanta, som också är aktuella för eleverna.

– Avsnittet om socker och sötningsmedel är ett sådant avsnitt som jag alltid har undrat över. Är det verkligen så illa? Min morsa har alltid varit en stark motståndare till sötningsmedel. Hon brukar säga – ”Socker vet man ju ändå vad som är i”. Men är det verkligen bättre än sötningsmedel?

Det kan vara en av framgångsfaktorerna för podden, att de ställer de där frågorna som man verkligen undrar över. Men man ska akta sig för att använda podcast för mycket inom undervisning, menar Martin Karlberg, forskare inom pedagogik på Uppsala universitet.

Han är positivt inställd till podcast som ett komplement till övrig undervisning. Men framhäver att det finns risker om man tillåter podcastformatet ta plats från andra undervisningsformer.

– Det viktiga är att man inte låter podcasten ersätta lärarens undervisning. En lärare som undervisar kommunicerar under sin undervisning och lägger märke till när eleverna tycker att det är för lätt och anpassar undervisningen efter det. Och kanske märker läraren när eleverna inte förstår och repeterar vissa delar eller begrepp – det kan ju inte en podd göra.

Han tillägger.

– Om podden ska fungera som ett komplement till att elever läser, eller som en förberedelse för en lärares undervisning, så tänker jag att en podd kan ha sin självklara plats.

Var det nu någon skillnad mellan premium- och lågprisprodukter? Vad kom de fram till på lektionen?

Enligt ekonomen Carl Eckerdal är det ingen större skillnad på de olika produkterna. De allra flesta produkterna i svenska matbutiker håller en hög lägsta nivå.

När de frågar Ylva Swenzen, från företaget Scan, verkar det som att frågan landar i produktens kötthalt – desto mer kött – desto dyrare blir det.

Om du vill få ett tydligare svar på frågan går det att lyssna på podden, även om du inte pluggar hemkunskap just nu.