Den samiska kulturens position i det svenska samhället har historiskt präglats av utsatthet, delvis på grund av ett långtgående assimileringstryck. Men det finns ett starkt engagemang idag hos den yngre generationen av samer att bevara och stärka traditioner.
– Mycket av den samiska traditionen och kulturen finns i de muntliga historierna eftersom vår tradition inte har varit att skriva, utan att berätta. Det vi ser idag är att det muntliga berättandet och jojkandet tyvärr har försvunnit ganska mycket från vardagen. Folk har inte samma tid att sitta och lyssna, säger projektledaren Naomi Aira.
Men nu ska tid avsättas, både för att lyssna och berätta. Med stöd från Allmänna Arvsfonden ska Författarcentrum Sápmi under tre år driva projektet ”Gietthogiella”, som betyder ”det berättande språket” på lulesamiska. Tio stycken ungdomar från olika delar av Sápmi i åldrarna 16–25 kommer under året att utbildas i jojk, berättande och samiska om språkstöd behövs. Nästa år kommer de att besöka låg- och mellanstadieklasser runt om i landet, med fokus på områden i Sápmi med större andel samer.
– Barn lyssnar så mycket bättre på ungdomar än på vuxna. Speciellt när det handlar om kultur på ett sätt; det här med att barnen får se att det är ungdomar som kommer och berättar och jojkar. Det får en högre status i deras ögon.
Att låta unga agera informatörer i grundskolan är ett populärt koncept på fler håll. Sáminuorra, svenska samernas riksungdomsförbund, har haft som vision att efterlikna det norska Ofelas-projektet, i vilket lärare ansöker om att specialutbildade unga personer ska komma och berätta om samisk kultur från sina egna perspektiv.
– Det blir en helt annan sak när man kan träffa någon, se dem i ögonen och ställa frågor, säger en av Sáminuorras styrelseledamöter, Juhán Niila Stålka. När förbundet tillkännagav projektet på sin Facebooksida i september 2019 delades det över 5000 gånger och fick stort gehör hos lärare som ville att deras klasser skulle få besök.
– I Norge har man nog dragit den lärdomen att det man gör när man åker ut och lär kidsen, det är att man dessutom indirekt lär lärarna med. Så kan de fortsätta att ta till fasta på samisk kultur, säger han.
Även Naomi Aira ser hur arbetet med ”Gietthogiella” kan få storskaliga positiva effekter. Parallellt med att utbilda ungdomarna kommer en skriven jojk- och berättarhandledning att göras som riktar sig bland annat till föräldrar och lärare.
– Målet är att de här tio som vi utbildar kommer att fortsätta inom det här spåret och att de här barnen kan ta till sig jojk och berättande i sin vardag och det påverkar ju i sin tur deras föräldrar. Så kan det sprida sig i hela det samiska samhället.
