Seminariet inleddes med en presentation av Amir Rostami, doktor i sociologi vid Högskolan i Gävle samt Institutet för framtidsstudier. Enligt Rostami kan den kriminella ekonomin beskrivas som ett kretslopp där vinster från illegal verksamhet förs in i den legala, och vice versa. Enligt aktuell forskning från egna studier finns det ett samband mellan utvecklingen av olika former av kriminalitet och ekonomisk brottslighet. Ett exempel är att antalet dödliga skjutvapenbrott som skett i Sverige under forskningsperioden 1995-2016 följts av en ökning av bidrags- och bedrägeribrott. Även mängden organiserad brottslighet har ökat, där den ekonomiska brottsligheten sticker ut mest vad gäller samverkan vid brott.
- Det finns tydlig överlappning med annan typ av brottslighet, främst vad gäller narkotikabrott, bedrägeri och ekobrottslighet, påpekade Amir Rostami i sin presentation.
Vidare diskuterade Rostami konsekvenserna av den kriminella ekonomin. Han menar att det bland annat bidrar till att urholka förtroendet för välfärdssystemet och på längre sikt även välfärdsmodellen. Framför allt drabbar brotten utsatta grupper såsom pensionärer, funktionsnedsatta och papperslösa, samtidigt som vinsterna återinvesteras i brottslighet.
Carina Gunnarsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt Institutet för framtidsstudier, höll i den andra presentationen. Gunnarsson redovisade sin forskning om den sicilianska maffian, för att bidra med perspektiv och lärdomar till svenska myndigheter. Gunnarsson lyfte fram att organiserad brottslighet, såsom maffian, utövar social kontroll över det territorium de kontrollerar och att tystnadskulturen bidrar till maffians makt. Maffian på Sicilien, framför allt i staden Palermo, har länge varit den starkaste rösten i samhället, men med hjälp av polisen och civilsamhällets motstånd har maffians inflytande minskat på senare tid. Gunnarsson menar att Sverige kan nyttja situationen i Palermo som ett exempel på hur myndigheter, polis och civilsamhälle kan arbeta tillsammans för att minska den organiserade brottslighetens inverkan på samhället.
- Något som många av mina intervjupersoner ofta lyfter fram är att det krävs politisk vilja, konstant. Man måste prioritera frågan och man kan inte vackla över tid utan det måste vara en ihärdighet, sade Carina Gunnarsson under presentationen.
Även civilsamhället behöver involveras när brottsligheten diskuteras, samtidigt som det är viktigt att lyfta frågan ofta och över en längre tid, samt prioritera resultat och inte bara prat, sade Gunnarsson.
Efter forskarnas presentationer hölls ett panelsamtal med Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje och Gina Kezovska, avdelningschef på Ekobrottsmyndigheten. Under samtalet diskuterades bland annat hur man kan lösa Sveriges problem med organiserad brottslighet. Södertälje pekades ut som en kommun där den organiserade brottsligheten identifierats i flera olika sektorer.
Vid frågan hur problemen skulle lösas var panelen relativt överens. Större samverkan mellan olika myndigheter och framtagandet av en övergripande strategi på nationell nivå kan hjälpa till att bekämpa den organiserade brottsligheten och motarbeta den kriminella ekonomin i Sverige.
Att inkludera näringslivet i arbetet mot denna typ av brottslighet är centralt, nämnde forskaren Amir Rostami under panelsamtalet.
- Brottsförebyggande samarbete där näringslivet och civilsamhället är involverade är viktigt. […] Till exempel har bankerna stor makt och kan snabbt stoppa utbetalningar till kriminella.
Samverkan krävs också mellan olika myndigheter. Kommunikation mellan utbetalande och granskande myndigheter gör det svårare att begå välfärdsbedrägerier och bidragsfusk, menar Gina Kezovska från Ekobrottsmyndigheten.
- Ekobrottsmyndigheten har egna verktyg och kan inhämta information som senare kan ges till Skatteverket och andra utbetalande myndigheter. […] Vi ser hur brottsligheten organiserar sig, men vi som myndighet kan inte stoppa den. Det kan de andra myndigheterna.
