Att ta körkort är för många en av livets stora milstolpar, men det kan också vara en utmanande process fylld med både med- och motgångar. För att underlätta resan mot körkortet har Läget pratat med Mikael Sjöström, en erfaren trafiklärare med 31 år i yrket. Här delar han med sig av sina bästa tips för att hjälpa dig att lyckas.
Mikael Sjöström, trafiklärare med 31 år i yrket.
Foto: William Svensson
I Sverige har över 6,7 miljoner människor ett B-körkort, och varje år ansluter sig tusentals nya förare till gruppen. Att kunna köra bil är inte bara praktiskt, det ger också en känsla av frihet och självständighet. Men vägen till körkortet är sällan spikrak. Det krävs både tid och tålamod för att bli en bra bilförare.
För att ge dig de bästa tipsen och råden på vägen har vi pratat med Mikael Sjöström, en erfaren trafiklärare som har jobbat i branschen i över 31 år. Under sin långa karriär har Mikael sett sina elever gå från nervösa nybörjare till fullfjädrade bilförare. Här delar han med sig av sina kunskaper om vad som krävs för att lyckas med både körningen och teoriprovet, för att göra din resa till körkortet så smidig som möjligt.
Förberedelser
Innan du kör bil för första gången är det viktigt att du har koll på de grundläggande trafikreglerna, för att undvika att göra något olagligt. Mikael förklarar att teorin är en nyckel till en säker och framgångsrik körning. Genom att läsa igenom teorimaterialet och förstå de regler som gäller, skapar du en grund att stå på när du väl börjar övningsköra. Det är också viktigt att veta vilka krav som ställs på dig och din handledare om ni planerar att köra privat. Den privata handledaren måste vara godkänd och ni båda måste ha genomgått en Introduktionsutbildning.
– Den obligatoriska Introduktionsutbildningen ger en grundläggande förståelse, som hjälper dig när du sätter dig bakom ratten för första gången, förklarar Mikael.
Gågatan. Här är det förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass.
Foto: William Svensson
Stegvis inlärning
Det vanligaste är att eleverna övningskört hemma innan de kommer till trafikskolan för sin första lektion. Även om detta är en fördel, menar Mikael att det är ganska vanligt att man jobbar med för många saker på en gång när man kör privat. Detta kan leda till att man känner sig överväldigad och inte till fullo behärskar de olika delarna.
– Det är enklare om man till en början övar på en eller två saker i taget och följer en bestämd ordning. Sen nöter man det tills det känns ganska färdigt. Så man inte jobbar med tio, femton saker samtidigt och inget blir riktigt bra. säger Mikael.
Han rekommenderar att man utgår ifrån ett bestämt schema där man börjar med grundläggande övningar som att köra långsamt, starta och stanna. Först när dessa moment sitter ordentligt går man vidare till mer avancerade tekniker som att exempelvis backa och parkera. På så sätt får man en ordnad och systematisk inlärning som bygger upp självförtroendet bakom ratten.
– Ett tips är att efter varje körning prata med din handledare om vad som kändes bra och mindre bra. Samt vad man känner att man behöver öva mer på, säger han.
Rädsla och nervositet
Det är helt naturligt att känna sig nervös inför att köra bil, särskilt när man är nybörjare. Mikael berättar att han har haft många elever som är rädda och nervösa, men att det går att övervinna genom att ta det lugnt och börja med små steg.
– Det bästa är att man berättar för handledaren att man känner sig lite nervös eller rädd. Då kan man anpassa körningen efter det. Genom att exempelvis börja med att krypköra och sedan göra enkla start- och stoppövningar, förklarar han.
Genom att stegvis öka svårighetsgraden och ge beröm när det går bra, brukar nervositeten avta samtidigt som tryggheten bakom ratten byggs upp. Mikael betonar vikten av att inte höja ribban för snabbt. Det kan leda till stress och osäkerhet om man går för snabbt fram.
Många kör för fort på gångfartsområden.
Foto: William Svensson
Uppkörning
När det börjar närma sig uppkörning, är det viktigt att känna sig väl förberedd. Mikael förklarar att trafikskolor har ett ansvar att utbilda eleverna enligt Transportstyrelsens krav, och att han som lärare inte skickar en elev till uppkörning om han inte känner att den är redo.
– Vi kör ofta låtsasuppkörningar för att se om eleven är redo. Om jag inte känner att den är det, händer det att vi flyttar fram uppkörningen,” säger han.
Han betonar också vikten av att gå igenom allt i utbildningen, även om vissa moment inte alltid testas vid uppkörningen.
– Sen kuggar såklart elever uppkörningen ibland ändå, om man exempelvis råkar göra ett misstag, säger Mikael.
Det kan finns många olika faktorer som kan göra att man misslyckas på uppkörningen. Mikael förklarar att en vanlig anledning är stress och sen planering, och hur det kan leda till misstag under uppkörningen.
– Det är naturligt att vara nervös och stressad i den situationen. Tankarna flyger iväg, och man ser skyltar för sent och hinner inte tänka igenom vad man ska gör innan bilen är framme. Dålig planering kan exempelvis leda till att man missar en hastighetsskylt eller inte upptäcka en bil i en korsning, förklarar han.
Mikael fortsätter:
– Jag förstår att eleverna är stressade och nervösa, men vi försöker förbereda dem genom att förklara hur det kommer att gå till så att de ska känna sig lugnare. Men ett prov är såklart ett prov.
Teoriprovet
Teoriprovet är för många den mest utmanande delen av körkortsprocessen. Mikael menar att rätt studieteknik kan göra stor skillnad för hur väl man tar sig an provet.
– Ett vanligt fel är att man bara sitter och övar på slutprov, vilket gör att man missar helhetsbilden, säger han.
Han rekommenderar att man använder den körkortsboken som finns tillgänglig både som fysisk bok och digitalt. Genom att på ett systematiskt sätt gå igenom teorin och testa sig på olika delmoment, kan man identifiera de områden där man behöver förbättra sina kunskaper. När man börjar känna sig säker på teorin, kan man börja öva på slutproven. Mikael betonar också vikten av att förstå helheten kring trafikreglerna, inte bara att memorera svaren på frågorna.
– När jag sitter med elever som har svårt för teorifrågorna, eller som kanske redan har underkänts, brukar jag ställa några frågor runtikring testets frågor. Då blir det ofta snabbt tydligt att det finns brister i deras övergripande förståelse av trafikreglerna.
Vägmärken
En av utmaningarna för nya förare är att tolka vägmärken korrekt. Ett märke som även erfarna bilförare kan ha svårt för är parkeringsskyltar. Dessa skyltar kan vara svårtolkade och leda till böter om man är slarvig.
– Parkeringsskyltar är svårtolkade, och det är lätt att man gör fel, säger Mikael.
Ett annat vanligt misstag är att köra för fort i gångfartsområden, där hastigheten ska vara mycket låg. Det är lätt att underskatta hur långsamt gångfart faktiskt är, vilket kan leda till att man kör betydligt snabbare än vad som är tillåtet.
Parkering med särskilda bestämmelser.
Foto: William Svensson
Vanliga trafikmisstag
När Mikael är ute och kör på vägarna, märker han att många trafikanter har en tendens att köra för fort och inte hålla tillräckligt avstånd till bilen framför. Detta är farliga vanor som kan leda till allvarliga olyckor, särskilt vid dåliga vägförhållanden som på vintern.
– Avstånd är det tyvärr många som brister i, och det kan vara förenat med livsfara, säger Mikael.
Genom att alltid hålla ett säkert avstånd och respektera hastighetsbegränsningar, kan man bidra till en säkrare trafikmiljö för alla.
Myter kring körkortstagande
Avslutningsvis tar Mikael upp en seglivad myt som har cirkulerat i många år – att prövotiden för körkort skulle ha förlängts.
– Prövotiden är två år och har alltid varit två år, klargör han.
Under prövotiden är det lättare att bli av med körkortet, eftersom även mindre överträdelser kan leda till att man förlorar körkortet. Om man haft körkort längre än två år är reglerna lite mer förlåtande, och man får oftast tillbaka körkortet efter en tid. Men under prövotiden är reglerna betydligt hårdare.
Under 2023 fattade Transportstyrelsen hela 36 581 beslut om återkallelse av körkort.
