Sedan förra året har det skett fem skolattacker i Sverige, senast på Grimstaskolan i Vällingby, som Läget tidigare rapporterat om. I takt med att attacker blir mer vanliga väcks frågan om hur man skyddar sig. Men hur kan de förebyggas?
– Oavsett hur låg sannolikhet det är, så kommer det att hända igen, säger Lena Ljungdahl, seniorrådgivare på Center mot Våldsbejakande Extremism (CVE) och säkerhetsspecialist.
Det är eftermiddag på Drottninggatan i Stockholm. Bland människorna sicksackar ett kompisgäng fram. Gänget består av Liam Flodin, Fredrik Holmberg, Alvin Gerdin, Emil Katana och Edvin Carlsson. De går alla sitt sista år i gymnasiet och till sommaren tar de studenten. Under sina år i skolan har de dock sällan känt sig oroliga för skolattacker.
– Vi har ju lås i skolan, och man måste ha en tagg för att komma in. Vem som helst kommer ju inte in liksom, säger Fredrik.
Arbetet mot skolattacker är mer aktuellt än innan
Kompisarna kan enas om att de hade varit oroliga om de hade bott i USA. Även om Sverige har drabbats av skolattacker i allt högre utsträckning de senaste två åren. Därmed har det blivit mer aktuellt för svenska skolor att utbilda personal och elever i vad man bör göra under en pågående attack. Men sällan talas det om vad som föregår en attack. Vilket oftast är en komplicerad radikaliseringsprocess, enligt Lena.
– Oftast sker detta genom fyra steg. Där det första steget oftast består av någon form av upplevt orättvisa, antingen mot sig själv eller mot samhället i stort, säger hon.
Sociala medier påskyndar radikaliseringen
Det andra steget består av att samla information som bekräftar det som gärningsmannen redan tycker. Den information som inte passar in kommer gärningsmannen se som påhitt, eller fake news. Det är främst i detta skede av processen som sociala medier har kommit att spela en allt större roll, menar Lena.
– På sociala medier kan de hitta mer information, och även fler likasinnade. Radikaliseringen kan då påskyndas - och det gör den framförallt bland unga, säger hon.
Skämten och ironin som normaliserar
I Säkerhetspolisens senaste årsredovisning lyfts ämnet sociala medier mer än en gång. Särskilt inom ramen för radikalisering. Det är inte heller ovanligt att de extrema budskapen i allt större utsträckning även letar sig in i den typiska användarens flöden. Vilket även kompisgänget på Drottninggatan upplevt. Bland annat högerextrema budskap, som vid första anblick kan uppfattas som skämt.
– Folk kan ju skämta om att mörkhyade människor skulle vara sämre än andra människor, säger Fredrik
Men det är inte bara rasistiska skämt, fortsätter Elias.
– Typ antisemitiska och islamofobiska skämt finns det också, eller typ skämt som avser att trakassera någon, säger han.
Även om de anser att det är svårt att uppfatta den verkliga avsikten bakom en användare som skämtar, så är kompisarna överens om att det finns en underliggande åsikt. Men just skämt och ironi är ett av de vanliga tillvägagångssätten för att sprida högerextrema budskap. På detta sätt tillåts även budskapen finnas kvar på plattformen, utan att bli borttagna. Därmed blir de vardagliga inslag i allt fler användares flöden, menar Mathilda Åkerlund som är doktor i digital sociologi.
– Ju mer dessa budskap får vara kvar och synas i de här vardagliga internet miljöerna, desto mer rimligt kommer det att kännas för dem som möts av det. Det blir en viktig normaliseringsstrategi för att dra in unga, säger hon.
Den utlösande faktorn
Även om budskapen spelar en stor roll i radikaliseringsprocessen räcker de sällan för att få en gärningsman att gå från tanke, till handling. Efter att ha fått information som bekräftar det gärningsmannen redan tycker så följer det tredje steget. Som ofta innebär isolering. Här är det vanligt att gärningsmannen spenderar majoriteten av sin tid på internet med likasinnade. Härnäst följer steg fyra, som är själva attacken. Den utlöses ofta av en upplevd kränkning. Det vara en så vanlig sak som att ens partner gör slut, menar Lena.
– Den har sällan med den upplevda orättvisan att göra. Det är något personligt som ger det sista svaret. Som är att det inte går att göra på något annat sätt än att begå en våldsam handling, säger hon.
Attacker kan förebyggas
Ju längre i processen en person har kommit, desto svårare är den att avbryta. Den går däremot att förebygga. Bland annat genom att vara uppmärksam på signalerna, som att en person slutar komma till skolan. Men det finns även andra saker som behövs för att förebygga, menar Lena.
– Man behöver ha en rimlig elevhälsa, ett psykosocialt arbete. Men också tala mycket om källkritik och inte låta saker vara oemotsagda, säger hon.
