Det är Centrala Studiestödsnämnden, CSN, som beslutar om och delar ut studiemedel till svenska studenter. För att ha rätt till studiemedel krävs det att man pluggar på en högskola eller ett universitet, men även studenter på komvux och folkhögskola kan få pengar.

Studiemedlet består av två delar, en bidragsdel och en lånedel. Bidraget är pengar man får för att man studerar och kan som högst vara 3360 kronor för en månad. Som student kan man välja att bara söka bidraget, men många ansöker även om den del av studiemedlet som är ett lån. Det innebär att man lånar pengar från CSN som man sen är skyldig att betala tillbaka. Räntan, alltså kostnaden för att ta lånet, är på 0 procent. Det är en mycket låg ränta.

Det finns en tidsgräns för hur länge man kan få ut studiemedel från CSN. För universitets- och högskolestudenter är maxgränsen 240 veckor, vilket är ungefär sex års studier på heltid. Gränsen gäller för både bidrag och lån. Väljer man alltså att bara söka bidrag för en termin, och inte lånet, så har man fem och ett halvt studieår kvar att kunna få studiebidrag.

Bidrag, lån eller både och?

Så hur ska man tänka när man ska ansöka om studiemedel? Annika Karlsson, studieadministratör vid Stockholms Universitet, tipsar.

– Kan man undvika att ta lån är det såklart bäst. Till exempel om man har extrajobb, eller bor hemma utan att betala hyra.

Många studenter extrajobbar vid sidan av studierna, vilket är ett bra sätt att dryga ut studentkassan och säkerställa inkomst även under de CSN-fria sommarmånaderna. Däremot är det viktigt att veta att man inte får jobba hur mycket som helst och ändå ha rätt till studiemedel. Det regleras genom fribeloppet, som är gränsen för hur mycket man får tjäna för att fortsätta få pengar från CSN.

Fribeloppet har varit slopat under coronapandemin, men kommer tillbaka under höstterminen. När man ansöker om studiemedel är det därför viktigt att ha koll på hur mycket pengar man får in varje månad. Utöver lön inkluderas även till exempel försäljning av aktier i fribeloppet.